Upprättelse!
Nu har jag kollat och visst sa jag rätt fyra sista siffror. Så hon måste hört fel. Jag tror hon hörde fel på de sex första siffrorna helt enkelt. Men Backa barnmedicin slipper i alla fall skicka mig i fängelse för lurendrejeri! Skönt. Jag kan min dotters personnummer! (och hennes fyra sista är skitlätta, det är nog bara därför jag alltid tror att jag inbillar mig)
Jag kan inte min dotters personnummer!
Nu kommer jag drömma den där mardrömmen inatt igen, när jag inte kan komma ihåg när Elsa fyller ett. Jag försöker febrilt komma på hur jag ska lista ut när hon fyller ett och hur gammal hon är, men kan inte komma ihåg det. När jag vaknar så minns jag ju att det bara är att komma ihåg vilken dag hon är född.
Men det är den bistra sanningen. Jag kan inte min dotters personnummer. Pratade med mitt försäkringsbolag då vi måste ändra en del i hemförsäkringen och skulle då säga Elsas personnummer. Jag erkände att jag inte är hundra på de där magiska fyra sista men vi försökte ändå och jag gav samma fyra sista som jag gav när vi var på barnmedicinska i Backa. Tyvärr har Backa tydligen inte så stor koll för Länsförsäkringar kunde direkt säga att nix, det där är inte din dotters fyra sista. (var hon snart ett år gammal sa du? hrm hrm hrm). Kommer jag bli åtalad för bedrägeri nu, när backa barnmedicin upptäcker att det inte finns någon flicka med det födelsedatumet och de fyra sista?
Som grädde på moset kan jag ju tillägga att ringa försäkringsbolag är ju något man får göra när ens barn sover, och om man är mamma till världens mest bortglömda barn så sover självklart barnet i samma rum som precis ALLA papper som ett personnummer kan tänkas stå på. Och om inte det räckte så strular försäkringskassans hemsida så jag kunde inte ens logga in där för att kolla. Så jag vet faktiskt fortfarande inte. Och inte länsförsäkringar heller. Men hon försäkrade mig att det inte var något bråttom utan något vi kan lägga till så småningom. (ja, jag är från göteborg, vi FÅR dra sådana skämt)
Tack och lov att länsförsäkringar faktiskt alltid är himla hövliga och trevliga varje gång jag ringer dem ungefär dagen innan fakturan ska in och lämnar sjuttio ändringar. Det måste vara svårt att bli anställd där.
Nu tror jag att jag hörde hon den där flickan, vad hon nu heter, som bor i vårt tredje rum. Och snart är ett år gammal. Ni vet... hon! (så då kan jag ju passa på att lära mig hennes personuppgifter som finns samlade i en liten fin mapp)
Men det är den bistra sanningen. Jag kan inte min dotters personnummer. Pratade med mitt försäkringsbolag då vi måste ändra en del i hemförsäkringen och skulle då säga Elsas personnummer. Jag erkände att jag inte är hundra på de där magiska fyra sista men vi försökte ändå och jag gav samma fyra sista som jag gav när vi var på barnmedicinska i Backa. Tyvärr har Backa tydligen inte så stor koll för Länsförsäkringar kunde direkt säga att nix, det där är inte din dotters fyra sista. (var hon snart ett år gammal sa du? hrm hrm hrm). Kommer jag bli åtalad för bedrägeri nu, när backa barnmedicin upptäcker att det inte finns någon flicka med det födelsedatumet och de fyra sista?
Som grädde på moset kan jag ju tillägga att ringa försäkringsbolag är ju något man får göra när ens barn sover, och om man är mamma till världens mest bortglömda barn så sover självklart barnet i samma rum som precis ALLA papper som ett personnummer kan tänkas stå på. Och om inte det räckte så strular försäkringskassans hemsida så jag kunde inte ens logga in där för att kolla. Så jag vet faktiskt fortfarande inte. Och inte länsförsäkringar heller. Men hon försäkrade mig att det inte var något bråttom utan något vi kan lägga till så småningom. (ja, jag är från göteborg, vi FÅR dra sådana skämt)
Tack och lov att länsförsäkringar faktiskt alltid är himla hövliga och trevliga varje gång jag ringer dem ungefär dagen innan fakturan ska in och lämnar sjuttio ändringar. Det måste vara svårt att bli anställd där.
Nu tror jag att jag hörde hon den där flickan, vad hon nu heter, som bor i vårt tredje rum. Och snart är ett år gammal. Ni vet... hon! (så då kan jag ju passa på att lära mig hennes personuppgifter som finns samlade i en liten fin mapp)
Det funkar!
Ja det funkar verkligen. Vårt hårda arbete med att äta normalt, undvika sötsaker/snacks och röra på oss mer samt träna seriöst en gång i veckan fungerar verkligen. Jag har nu nått mitt januari-mål, nu är det bara tre kilo kvar tills jag nått mitt februarimål! Hoppas vi orkar hålla igång längre än bara en månad som senast. Fast jag tror den stora skillnaden är träningen, man känner av förändringen på ett annat sätt då, det är inte bara förlusten av kroppsfett utan också vinsten av muskler och bättre kondition. Just nu är jag dock krasslig men om jag inte blir väldigt sjuk ska jag ändå träna på onsdag. Annars kommer jag nog tappa farten.
Såhär ser det ut nu;
31/8 0
10/9 -2,6
12/9 -3,1
24/9 -4,4
22/1 -6,0
27/1 -7,1
Såhär ser det ut nu;
31/8 0
10/9 -2,6
12/9 -3,1
24/9 -4,4
22/1 -6,0
27/1 -7,1
Baka baka liten kaka...
Alltså.. det har tydligen blivit någon bisarrt stor trend just nu att baka helt makalösa tårtor typ varje dag och lägga ut tusenlappar på hjälpmedel och olika färger och använda sig av uttryck som mmf, sp och fp som typ är... olika saker som ersätter marsipan ovanpå tårtan, som jag förstått det :) Varannan blogg (skriven av en mamma ska man kanske tillägga för det verkar vara bland dessa som trenden regerar) jag läser innehåller bilder och instruktioner till tårtbak och det verkar ske ofta! Här har vi dagens tårta, och där är gårdagens. Äter man tårtorna eller ger man bort dem eller slänger man dem? Blir man inte tjock om man äter tårtorna?
Jag menar inte att det är något fel, tårtorna är oftast jättefina och jag skulle också vilja göra så fina tårtor, men hur får folk tiden och pengarna till att ha den hobbyn? Jag har dåligt samvete för att jag ens vill provbaka en vanlig simpel tårta till Elsas ettårsdag... och jag är glad om jag hinner laga middag samt diska på en dag ungefär.
ja jag är i alla fall förundrad, det känns verkligen som att jag missat något.
Hur är det med er? Hänger ni på tårt-trenden?
Jag menar inte att det är något fel, tårtorna är oftast jättefina och jag skulle också vilja göra så fina tårtor, men hur får folk tiden och pengarna till att ha den hobbyn? Jag har dåligt samvete för att jag ens vill provbaka en vanlig simpel tårta till Elsas ettårsdag... och jag är glad om jag hinner laga middag samt diska på en dag ungefär.
ja jag är i alla fall förundrad, det känns verkligen som att jag missat något.
Hur är det med er? Hänger ni på tårt-trenden?
respektlöst
Ja, ni har väl sett reklamen om att 118 800 ger svar på allt? Läs länken under så får ni veta varför jag aldrig någonsin kommer att beblanda mig med det företaget.
http://www.vemihelvete.se/2009/01/118-800-ger-svar-p-tal.html
Maken till respektlöshet får man väl ändå leta efter, även om man inte är kristen? Och förresten, att Jesus har funnits är väl knappast omdiskuterat, bara om han egentligen var Guds son. Så där blir det till och med faktafel.
Det känns som att det alltid blir såhär, kristendomen får man håna till höger och vänster utan att det blir stora rubriker a'la rondellhundsmohammed. Tycker det är skevt. (tycker dock inte man får håna andra religioner heller, det gäller att respektera folks tro!)
Det är inte så att jag inte tycker det kan finnas ett visst mått av humor som man kan använda gentemot eller i religion. Jag är till exempel inte emot religiös merchandise och sådär utan tycker det är ett modernt, roligt sätt att förhålla sig till religion. Men det sättet som Markus Öhman yttryckte sig på tyckte jag mer lät som en korkad högstadieelevs tråkande. Och det är inte okej.
http://www.vemihelvete.se/2009/01/118-800-ger-svar-p-tal.html
Maken till respektlöshet får man väl ändå leta efter, även om man inte är kristen? Och förresten, att Jesus har funnits är väl knappast omdiskuterat, bara om han egentligen var Guds son. Så där blir det till och med faktafel.
Det känns som att det alltid blir såhär, kristendomen får man håna till höger och vänster utan att det blir stora rubriker a'la rondellhundsmohammed. Tycker det är skevt. (tycker dock inte man får håna andra religioner heller, det gäller att respektera folks tro!)
Det är inte så att jag inte tycker det kan finnas ett visst mått av humor som man kan använda gentemot eller i religion. Jag är till exempel inte emot religiös merchandise och sådär utan tycker det är ett modernt, roligt sätt att förhålla sig till religion. Men det sättet som Markus Öhman yttryckte sig på tyckte jag mer lät som en korkad högstadieelevs tråkande. Och det är inte okej.
sniff sniff
är det inte underbart när man tror att ens barn kommer krypandes mot en för lite gos och en puss på kinden och man, medan barnet kommer närmre, börjar ana antydan till det som senare visar sig vara en stank. Tack älskling, för att du kryper upp i mitt knä när du har bajsat helt fruktansvärt illa. Det är sånt som gör mammalivet värt det :D
träning och sånt gött
Ja nu har vi ju kommit igång igen. Varje onsdagkväll blir Elsa passad av sin braiga farmor och slapp-mamma och slapp-pappa får släpa sig iväg till gymmet och bränna lite av fettöverflödet.
Så nu fortsätter jag det jag påbörjade i september och fortsätter utgå ifrån ursprungsvikten eftersom jag stod ungefär stilla sen sista datumet:
31/8 0
10/9 -2,6
12/9 -3,1
24/9 -4,4
22/1 -6,0
Och mitt första delmål når jag om jag går ner 1,1kg till, sen måste jag gå ner ytterligare 3kg för att nå nästa delmål och sedan ytterligare minst 5kg för att komma till det riktiga målet. (helst 9kg egentligen, men jag har bestämt mig för att nästan nöja mig om jag bara går ner sammanlagt ca 10kg från där jag ligger nu, alltså sammanlagt 16kg från ursprungsvikten)
Mitt andra delmål, som alltså är 4,1kg ifrån där jag ligger nu, satsar jag på att ha nått innan slutet av februari. Det tror jag är möjligt. Mitt första delmål hoppas jag kunna nå innan januaris slut, det är ju trots allt bara 1,1 kg att gå ner.
Mitt mål är också att gå ner 3 klädstorlekar, samt förhoppningsvis 4 jeansstorlekar, men det är inget jag tänker satsa mina pengar på, om vi säger så :) (man kan ju liksom råka bli lite bredare just där jeansen ska sitta av att ha haft en bebis där :) )
Detta ska alltså uppnås med en hård träning i veckan, en ordentlig promenad varje söndag, ett minimiintag av godis och sånt onyttigt men vi ska samtidigt kunna äta ungefär den normala maten vi brukar äta (det handlar ju mer om att komma i form än att banta, vi ska inte späka oss utan bara bli mer hälsosamma förebilder).
Redan första gången på gymmet märkte jag hur sjukt mycket mer muskler jag har än tidigare. Jag tar 20kg mer i benpress än jag gjorde tidigare. Förut tog jag alltså så mycket som jag vägde då medan jag nu, till och med lite lättare, kan ta tio kilo mer än vad jag väger. Kan det ha ett samband med att jag ständigt får bära min lilla guldklimp, som råkar väga just 10kg? Ja, vad tror ni?
Så nu jävlar, ni kör vi så det ryker!
Så nu fortsätter jag det jag påbörjade i september och fortsätter utgå ifrån ursprungsvikten eftersom jag stod ungefär stilla sen sista datumet:
31/8 0
10/9 -2,6
12/9 -3,1
24/9 -4,4
22/1 -6,0
Och mitt första delmål når jag om jag går ner 1,1kg till, sen måste jag gå ner ytterligare 3kg för att nå nästa delmål och sedan ytterligare minst 5kg för att komma till det riktiga målet. (helst 9kg egentligen, men jag har bestämt mig för att nästan nöja mig om jag bara går ner sammanlagt ca 10kg från där jag ligger nu, alltså sammanlagt 16kg från ursprungsvikten)
Mitt andra delmål, som alltså är 4,1kg ifrån där jag ligger nu, satsar jag på att ha nått innan slutet av februari. Det tror jag är möjligt. Mitt första delmål hoppas jag kunna nå innan januaris slut, det är ju trots allt bara 1,1 kg att gå ner.
Mitt mål är också att gå ner 3 klädstorlekar, samt förhoppningsvis 4 jeansstorlekar, men det är inget jag tänker satsa mina pengar på, om vi säger så :) (man kan ju liksom råka bli lite bredare just där jeansen ska sitta av att ha haft en bebis där :) )
Detta ska alltså uppnås med en hård träning i veckan, en ordentlig promenad varje söndag, ett minimiintag av godis och sånt onyttigt men vi ska samtidigt kunna äta ungefär den normala maten vi brukar äta (det handlar ju mer om att komma i form än att banta, vi ska inte späka oss utan bara bli mer hälsosamma förebilder).
Redan första gången på gymmet märkte jag hur sjukt mycket mer muskler jag har än tidigare. Jag tar 20kg mer i benpress än jag gjorde tidigare. Förut tog jag alltså så mycket som jag vägde då medan jag nu, till och med lite lättare, kan ta tio kilo mer än vad jag väger. Kan det ha ett samband med att jag ständigt får bära min lilla guldklimp, som råkar väga just 10kg? Ja, vad tror ni?
Så nu jävlar, ni kör vi så det ryker!
mammatävlan
Att "tävla" med sina barn har nästan blivit en nationalsport, som jag stör mig något extremt på. Alla mammor vill ju skryta om just sina mirakel och det tycker jag man ska få göra helt gränslöst, utan att på så sätt trissa igång någon tävling. Elsa är ju rätt "tidig" med det mesta, både fysiskt och språklig, även om hon inte var tidig fysiskt redan från början, men hon är ju inte ett bättre barn än något annat barn för det liksom (och framförallt så är ju inte vi bättre föräldrar för att hon råkar vara tidigare är genomsnittet). Och jag vill ju kunna skryta fullt ut om henne utan att känna mig dum för att det verkar som om jag försöker få Elsa att framstå bättre än någon annan. Jag tycker, nej jag vet, att alla barn är fantastiska på sina egna sätt.
Nu när jag sagt det så vill jag säga: Kan någon av era barn klappa händerna i sömnen kanske? ha? för det kan min flicka! Sådeså!
:D
Nu när jag sagt det så vill jag säga: Kan någon av era barn klappa händerna i sömnen kanske? ha? för det kan min flicka! Sådeså!
:D
abort?
Jag är ingen abortmotståndare, jag tror på en kvinnas rätt att välja och bestämma själv, fram tills dess att barnet klarar sig utanför livmodern utan problem. MEN jag hade ingen aning om hur lättvindigt folk gjorde aborter förrän jag själv fick barn och träffar folk med barn och läser på forum där folk med barn skriver. Folk har genomgått två aborter innan sitt barn och nu ska de göra en abort till för de trodde amning räckte som preventivmedel, folk tar bort barn ur magen till höger och vänster känns det som! De gör abort för att "det passar inte jättebra just nu" och "vi vill nog försöka skaffa barn om några månader istället". Jag tycker det har gått för långt! Folk måste upplysas bättre om preventivmedel och om att amning t.ex inte skyddar mot graviditet.
Jag vill inte att någon som genomgått abort ska ta illa upp, jag tycker bara det är så opassande att använda abort som något slags allmänt preventivmedel, gång på gång på gång liksom, av skitanledningar. Det känns förfärligt att folk inte respekterar livet mer än så.
Jag vill inte att någon som genomgått abort ska ta illa upp, jag tycker bara det är så opassande att använda abort som något slags allmänt preventivmedel, gång på gång på gång liksom, av skitanledningar. Det känns förfärligt att folk inte respekterar livet mer än så.
insikter
När man får barn så inser man genast hur otroliga alla tv-serier och filmer kan vara, då de inte allt för sällan av olika anledningar byter ut ett barn mot ett annat, någonstans mellan spädbarnstiden och fem-årsåldern. Inte ens om jag sökte land och rike runt efter det barn som är mest lik Elsa skulle någon gå på att det där andra barnet var Elsa. Kanske om jag åkte bort i två år och sen kom tillbaks med ett annat barn när ingen sett henne på så lång tid. Men förmodligen inte ändå. Det räcker liksom inte, som i desperate housewives, att barnet har mörkt lockigt hår och en söt uppsyn.
Så nu vet även ni utan barn att, nej, det går inte att ersätta sitt barn med ett liknande barn om man skulle råka mörda det eller om en tung möbel skulle falla ovanpå det. Man får vara rädd om det barn man har istället.
Så nu vet även ni utan barn att, nej, det går inte att ersätta sitt barn med ett liknande barn om man skulle råka mörda det eller om en tung möbel skulle falla ovanpå det. Man får vara rädd om det barn man har istället.