Liseberg

Elsa har i stort sett alla första gånger framför sig. Första spyan, första finnen och nu även första gången på Liseberg är saker hon redan klarat av. Elsa åkte farfarsbilar med sin morbror och kaninresan (små söta båtar) tillsammans med mig och sin kusin Vilmer med mamma Stina. Vilmer uppskattade nog Liseberg bra mycket mer. Elsa är lite tillknäppt när vi är ute bland folk och pratar inte och skrattar väldigt sparsamt. Det lät nog alldeles för mycket på Liseberg, och var för mycket folk.
 


Hon fick i alla fall stå på Lisebergs mark (nu när hon bara står hela tiden) och hon fick sitta på en sån där spel-bänk med siffror på. Hennes mormor vann en prinsesskanin åt henne och morbror Hampus vann en liten gul val eller delfin som hon fick. Även Vilmer kom hem med en kanin och en val-delfin, fast även en flodhäst. 

Vi hade i alla fall en väldigt mysig eftermiddag/kväll på Liseberg och vi hade så himla tur med vädret! Det regnade hela dagen men när vi var där så sken solen! 

Idag vaknade Elsa vid femtiden, och det brukar innebära att hon sover igen vid halv sex och sedan vaknar strax innan sju igen. Hon somnade helt utan besvär halv sex och vaknade inte förrän klockan nio! Tänk vad jag fick sova =)  

sentimentalitet

Jag känner att jag har en lite gråtmild period just nu. Igår såg jag och Sebbe de två sista avsnitten i säsong två av doctor who (vi såg också ett avsnitt av säsong ett som går på 24an på tisdagskvällar). Jag bölade i alla fall som ett barn i slutet på säsong två. När det var slut och vi skulle gå och borsta tänderna och lägga oss såg vi att jag hade jättelånga och tydliga mascararänder i hela ansiktet. Då räknas man nog som lite gråtmild. =)

Elsa är för övrigt hur söt och hur duktig som helst nuförtiden. Hon började gilla att sitta för ett tag sedan och sitter i sin bumbo och i matstolen, men nu duger inte ens det. Stå ska det vara. Hon står jättebra förutom att man får hjälpa henne med balansen. På bvc sa dom att hon har en väldigt stark rygg och att det är därför hon kan sitta och stå så bra. I lördags (den 21a) så vände Elsa sig också första gången från rygg till mage utan assistans av lite lut eller liknande. I måndags när hon fyllde tre månader så var hon 63cm lång och vägde 6710 gram. (som en liten rolig jämförelse kan jag berätta att vi på bussen hem träffade en niomånaders flicka som vägde precis över 7000 gram, så Elsa är ingen liten tunnis inte.)

Nu ber hon om lite uppmärksamhet! Imorgon blir det finpromenad på Liseberg för hela slanten, med mamma och bror med familj.

En räcker gott!

Igår utmanade vi verkligen våra gränser här hemma. Vanligtvis har vi ju fullt upp med Elsa och allt runt och kring henne, men igår hade vi blivit tillfrågade om vi inte kunde passa Vilmer, något vi inte gjort på tre månader! Man vill ju vara snäll, och man vill ju lära känna Vilmer lite bättre igen och inte minst så vill man ju kunna känna att man kan, om det krisar, fråga Hampus och Stina om de kan passa Elsa. I alla fall så var Vilmer här igår i några timmar, och det gick både bättre och sämre än jag väntat mig. Inga långa gråtattacker från Vilmer, han verkade inte komma på att mamma och pappa var borta och få panik av det. Vilmer var glad och snäll och när han var ledsen så lät han mig trösta honom och fick mig att må bra på så sätt. För att erkänna vilken dålig människa jag egentligen är kan jag ju också erkänna att jag är lättad över att han inte spydde något och inte behövde så jättemånga blöjbyten under tiden här.
Det som dock inte var jättebra var att Elsa blev väldigt ledsen. Det kan ju inte riktigt varit att hon fick nöja sig med en förälder, för det får hon ju ofta, men på något sätt så stressade det henne att Vilmer var här. Kanske var det att han lät, kanske var det att vi var lite på spänn (fast det var vi inte jättemycket), och kanske var det för att hon blev lite avis när vi kramades och gullade med en annan liten bebis.

Jaja, jag vet ju att Hampus och Stina inte direkt har oss som förstahandsval då det gäller passning så jag vet ju att det är lite speciellt då de ber oss, och att de knappast kommer att be oss nästa helg igen, så det var roligt att för en gångs skull få umgås lite med lille-ville! =)

examen och livet efter

I onsdags var släkt och familj här och firade min examen med ett litet kalas. Elsa visade sig inte från sin bästa sida, och varför vet jag inte riktigt. Min första tanke är att hon blev lite skrämd av allt folket, men när hon varit med mig i skolan har det ju varit ännu mer folk oftast. Fast kanske är pratet och stämningen på en lägre nivå i skolan så att det är lättare att hantera därför. Jaja.
Fick fina blommor, både snittblommor (bland annat en helt insane bukett av min bror och svägerskaI och en krukväxt (fin vit ros, gillar verkligen rosor), och fick även väldigt fina presenter! Av mina föräldrar fick jag en jättefin certina-klocka som jag varit och tittat ut. Inom socialt arbete kan det ju vara bra att kunna titta lite diskret på klockan och inte bara använda mobilklockan. Min mormor och hennes sambo gav mig jättehäftiga kaffe- och tegörare från eva solo. Det går knappt att beskriva dem men de var snygga och roliga, och ni får helt enkelt googla om ni vill veta mer! =) Min bror, svägerska och lilla brorson gav mig en bokhylla som jag bönat och bett att få av dem (sååå fin här hemma) och jättefina gipsavtryck, inte bara av Vilmer utan i hemlighet hade de även varit här och gjort avtryck av Elsas händer och fötter!

Det är väldigt roligt att ha firat min examen för nu blir det ju inga fler sådana tillfällen för mig. Nu är det väl bara Elsas födelsedagar och så om jag och Sebbe gifter oss som finns kvar. Jag gjorde en hallongräddtårta och en chokladpavlova till kalaset, och är väldigt nöjd med att jag lyckades med pavlovan då jag aldrig gjort maräng. Nästa gång jag gör pavlova ska jag dock använda vanlig grädde och inte yoghurtblandning till topping.

Idag ska Elsa och jag åka till Alice och träffa henne och hennes lilla Joseph, snart två år om jag inte minns fel (vis midsommar tror jag), och även Jenny och hennes fina Nils som är dryga fem månader. Nils är exakt två månader yngre än mitt fina brorsbarn Vilmer faktiskt.
Det ska bli roligt att träffa Alice och Jenny igen, och höra hur det är i andra stadier av mammaskapet. Jenny och Nils träffade jag ju på examensdagen men det hanns inte med så mycket prat.

Nu sover äntligen Elsa, hon har varit väldigt vaken och lite ledsen nu på morgonen och kämpat emot sömnen med alla sina krafter ända sen klockan fem i morse (annars sover hon gärna tills framåt tolv-snåret och vaknar mest bara för matpauser) så nu när hon snusar sött (fast fortfarande på spänn) ska jag passa på att duscha och fixa med tvätten!

Insikt

Igår så satt jag och Sebastian och diskuterade utbildningar och yrken och sådant och jag insåg vad jag verkligen passar som. Vad jag skulle vara helt bekväm med att söka jobb som och som jag inte skulle känna mig alls vilsen på första arbetsdagen. Synd bara att jag precis utbildat mig till något annat. Men som tur är kan jag nog få jobb som det ändå, fast det verkar inte direkt vara en jättestor arbetsmarknad, och är säkert inte så välbetalt heller, men socionomer tänker ju inte på sånt. Undra bara om det ses negativt att jobba med något sånt... till när jag söker mitt dröm-socionom-jobb liksom..

Det jag kom på att jag _verkligen_ passar som är i alla fall: studievägledare eller arbetsförmedlare! Jag är helt fantastisk på det faktiskt, och det gör mig så himla glad.

Men förutom det så tittade jag lite på jobbannonser igår, och här på hisingen annonserar de ut mitt dröm-socionom-jobb... verkligen PRECIS det jag vill göra som socionom, in på minsta detalj. Jag ska söka det, började fila på cv idag.. men om jag mot all förmodan skulle få det kan jag nog inte ta det för det börjar i slutet på augusti och då är ju elsa inte ens ett halvår. Men jag får väl se hur jag känner i så fall. Känner i alla fall att jag inte kan strunta i att ens söka.

Men till hösten ska jag börja skicka ut brev till arbetsförmedlingen, studievägledningen och skolor. Kanske kan man jobba deltid som kurator och deltid som syo? Det skulle ju vara underbart. Skolkurator skulle jag också känna mig bekväm som tror jag.

Nu börjar det i alla fall kännas lite spännande att söka jobb, jag som varit så rädd.

Idag är det min första dag som mammaledig, jag ska på återträff på föräldrautbildningsgruppen. På onsdag ska jag fira min examen med min släkt så imorgon lär bli baka kakor och sånt. Ska bli roligt!

EXAMEN

Idag är jag socionom! Idag har jag en universitetsexamen! Jag klarade det! =)
Ikväll ska det bli svira av!

=)