Lina

Ja jag får väl göra en mer utförlig gravidupdate här på bloggen. Inte minst så att jag kan gå tillbaks och minnas senare =)
Jag är nu i vecka 21, och på fredag så börjar vecka 22. Jag har alltså gått mer än halva tiden och är beräknad att föda den 20/3-08!! Jag mår bättre nuförtiden än vad jag gjorde i början även om de besvären som nu finns är helt annorlunda än tidigare. Jag kan fortfarande må illa ibland, men då får jag i stort sett alltid skylla mig själv som inte ätit ordentligt eller så.

Det som ger mig mest besvär är min kassa höft som inte riktigt klarar av att saker och ting mjukar upp sig och att jag blir tyngre och tyngre. Jag har visserligen bara gått upp tre kilo (leve matsmältningen!) sen inskrivningen, men jag väger ändå mer än jag någonsin vägt innan. Jag föddes ju med höftledsflux (som också mitt lilla brorsbarn ärvt av faster) och trots att de säger att man inte ska kunna få besvär av det när det väl "läkt" så märks det ganska tydligt att höften inte är i något som helst bra skick. Nu har det ändå varit hanterbart, men de säger, ve och fasa, att om det blir värre kanske jag måste ha krycka eller käpp i slutet av min graviditet!! Kan ni tänka er något så hemskt som en stor gravid kvinna med stödstrumpor, järntabletter och käpp! De kan ju lika gärna sätta mig på servicehemmet direkt!

De väldigt goda nyheterna är att den lille rackaren i magen håller på och sparkar som en tok. På dagarna blir det inte så mycket, men om jag ligger framför tvn eller sitter länge på en föreläsning kan den vakna till lite även då. Annars är det mest på kvällarna och nätterna som det är livat. Sparkarna är så pass att till och med Sebastian kunnat känna dem, inte direkt tydligt eller så himla ofta, men vid ett antal tillfällen ändå. Jag tycker lite synd om honom som inte kan få ha bebisen i magen bara en liten tid iaf, för det är kul att kunna känna. Man känner sig lite som en mamma redan när man vet när ens bebis sover och när den är vaken och sådär. Det är i alla fall en pappagris som ligger där i magen för när Sebastian pratar med bebisen så sparkar den som aldrig annars, så den är tydligen väldigt förtjust i pappas röst. Min är den väl redan trött på =P

Vi har varit på ultraljud för flera veckor sedan, och på söndag ska vi nog försöka komma ihåg att scanna in bilden hemma hos mormor och morfar. (alltså mina föräldrar =) det är krångligt nu innan man vant sig vid vad alla kommer vara i fortsättningen).

Något som känns väldigt bra är att allt sett väldigt bra ut på bebisen under tiden, båda ultraljuden har gått väldigt bra och inte visat några som helst problem. Vi fick ju till och med en sån noggrann titt på det stora ultraljudet att vi kunde se en skymt av bebisens ögonlins med iris och pupill och sådär. (ja en skymt var ordet, det är ju inte fullt utvecklat och det är ju svart-vítt och den blundar ju och sådär, men man såg ändå ögat). Jag har också hittills haft väldigt bra sockervärden, blodvärden och allt sånt, och det känns skönt. Vi får väl dock se hur värdena ser ut imorgon när jag ska till min barnmorska för lite prover och sånt... mitt i en tentavecka!!

Enda riktiga bakslaget hittills har väl varit när jag fick streptokocker och fick äta konstiga antibiotikatabletter (ery-max, jag tål ju inte penicillin) som man precis kommit fram till kan ge fosterskador, något min barnmorska inte sa ett ord om när jag fick receptet, utan som jag fick veta på apoteket. Dock ska det vara ofarligt när hjärtat växt färdigt till en viss punkt och det hade det med största sannolikhet gjort på vårt lilla foster. Dock så tålde jag nog inte ery-max så bra heller, fick en del klåda och svullnade i munnen och sådär, men man kan ju vara mer känslig under graviditeten, och jag var fast besluten att inte säga till läkaren eftersom jag inte ville hamna på någon ny kur med andra fosterskadande biverkningar och sådär, så jag höll ut, och sen jag blev frisk och slutade med tabletterna så har jag mått mycket bättre!

När det gäller kön har vi ingen aning om vad det är för något och tänker inte ta reda på det heller. En del har frågat oss hur vi då kan köpa kläder och barnvagn och sånt där. Well, det går ganska lätt, vi väljer det som är fint helt enkelt. Vi (alltså jag) planerar ju ändå att ha ett klänningsförbud oavsett vad det blir för kön och det är väl typ det enda plagget som folk tittar konstigt på en om man sätter på en pojke. Dock så tror vi nog att det blir en pojke, och vi kallar bebisen för han, men när jag drömt om den så har det hela tiden varit en flicka faktiskt. Och jag drömde att min bror hampus och hans fru skulle få en son och det fick dem, så vi får väl se om jag är en sanndrömmerska....
Varken jag eller Sebastian har dock någon preferens utan hoppas bara att det blir ett friskt barn som kommer i tid =) Dock har jag hört att det är roligare att ha flickor när de väl blir stora och skaffar egna familjer, men det gäller väl bara att nagla fast sig som tusan utifall att man får en son då =)

Nu är karatemästaren vaken och sparkar mig i magen som en påminnare att jag har lovat mig själv att skriva uppgiften om problemlösningsmodellen innan det är dags att laga mat!

Nu vet ni iaf i stort sett ALLT som hänt de senaste veckorna =) är det någon som vill veta mer, ha tätare uppdateringar eller whatever så är det bara att maila eller ringa! (jag är mycket fikasugen! om någon av er också är det så hör aaaav er!)

Snart blir det förhoppningsvis också bilder på magen!

pussåkram!