Lina

I lördags var det ju dags. Årets höjdpunkt, den alltid så fantastiska Eurovision Song Contest. Och eftersom jag är work-o-holic och allt sådant där så hinner jag blogga om det först nästan en vecka senare, men men.

I år var det extra spännande för det blev liksom en samlad högtid tillsammans med en slags inflyttnings- och till viss del också födelsedagsfest för Julia. Jag hade fått ansvar för att införskaffa blomman som Julia och hennes sambo Anas skulle få i inflyttningspresent, så fixade Jenny och Ia födelsedagsprylarna. När det gäller Julia så är det lättare sagt än gjort att fixa en blomma eller present då hon har mycket specifik smak och stil. Vitt är en av de få accepterade färgerna överhuvudtaget, och jag funderade länge på om växten ens fick ha gröna blad.




Till slut köpte jag dock en doftranka med vita blommor, en fin vit kruka som jag tyckte skulle passa Julias stil och lite vit marmorkross och fixade lite pärlor på tråd. Det blev jättefint faktiskt och jag tror verkligen att både Julia och Anas uppskattade den. Jenny och Ia hade också lyckats bra med roliga schlagerprylar och turkosa (typ den enda andra accepterade färgen) glasunderlägg och en turkos häng-ljushållare. Mycket fint.





Sen var det då dags för tävlingen. Förutom att vi var lite för många så att man knappt hörde bidragen (jag satt nästan knäpptyst hela tiden, freak som jag är, i alla fall första halvan innan jag tröttnade) så tyckte jag faktiskt inte att bidragen i årets festival höll speciellt hög standard. Jag jämför med förra året då det var flera låtar som jag uppskattade mycket, och det samma gäller år ännu längre bak. Även om jag aldrig trott på någon vinstplacering för The Ark så trodde jag absolut, när jag hörde startfältet, på en topp-tio placering. Ack så fel hade jag och ack så besviken blev jag. Nu måste vi kvala och jag börjar allvarligt talat tvivla på sveriges befolknings möjlighet att rösta fram en låt som passar i festivalen nu. Fast å andra sidan så är det svårt nuförtiden med all kompisröstning, eller ja det har ju alltid funnits men det har ju blivit svårare nu i och med att det finns så himla många små östländer med.

Låten som var var i alla fall Serbiens bidrag. Sveriges schlager-guru Christer Björkman ska tydligen ha sagt att hon inte kunde vinna för att hon var ful och inte hade utstrålning. Schyssta killen liksom. Nu vann hon iaf och Christer Björkman får stå i skamvrån. Vette sjutton vad jag tycker om låten och showen. Den är ju absolut inte dålig men den är liksom inte... nog. Kolla på Sertab eller Ruslana. Det är show och det är SCHLAGER liksom. Det är inte låtar man glömmer i första taget. Dock är jag lite glad att Ukraina inte vann även om deras låt var rolig, hade de vunnit hade det bara vart massa clowner nästa år och det hade tagit död på tävlingen.

Ola Salo är ju tydligen helt uppe i diva-varv och hojtar om att de är världens bästa band och grejer. Det känns lite väl även om jag förstår honom, de blev ju klådda av greklands bidrag som uppträdde i kläder som såg ut att vara hemgjorda av gamla lakan.