vad kom först? apan eller bananen?
har gjort en hel del saker idag. varit produktiv och duktig, även om jag inte pluggat spanskan riktigt så bra som jag tänkt mig. Fy. Jag har iaf lyssnat på musik hela dagen och kom till en tanke kring det hela. Jag projicerar ofta mina känslor på den musik jag lyssnar på. Jag gillar den mesta musiken men inte allt närsomhelst utan när det passar in i min stämning. Men är det jag som utifrån mitt humör väljer musiken eller dikterar musik, som i en slags spiral, mitt humör och fortbildar på så sätt sig själv? Den ni.
Det kanske börjar med R.E.M. Som det så ofta gör. Orange crush. Bad day. Losing my religion. Därifrån går det över till Anna Maria Espinosa - To win my love. Därifrån till Bertine Zetlitz - girl like you. Nu är humöret uppe men med tankarna på kärlek och förhållanden. Och party. Såklart. Men fråm Bertine går vi vidare till Jewel. Hands, her pleasure is my pain och kanske även I got the blues. Nu är det mindre party och det går snabbt över till Hello Saferide. Min favorit. Hon har allt, glada saker, ledsna saker, arga saker, säkra saker. Men vid det laget är det bara att ge upp liksom. Jag kommer bli deppig och bitter och lite emo så att säga. Fast samtidigt kreativ och snäll och rätt så rolig. Så det kanske är värt det?
Och för er som faktiskt inte tror att jag kan vara rätt så rolig så tänkte jag här ta tillfället att gå off topic och bevisa det! På introutbildningen till Unga möter Unga så fick vi i grupper sätta post its på varandra som sa något om hur vi tyckte den personen var. Jag fick massa pratglad, social, lättsam och sånt crap. Mitt bland alla de lapparna hade en underbar person (andreas!) pangat fast en lapp på mig där det stod "rolig". Då han förstod att jag rätt sällan får den komplimangen underströk han med "Ja, JAG tycker faktiskt att du är rolig!", vilket bara gjorde det ännu bättre =)
Så nu är det bevisat! =)
Back on track så kan det faktiskt kanske vara så att om jag bara ger mig blanka attan på att lyssna på den musiken som brukar lämna mig med ett glatt humör så kanske jag alltid kommer vara glad. (Just nu får jag en deja vu om att jag skrivit något liknande under min gymnasietid gällande studie-effektivitet. Det måste vara bullcrap helt enkelt...)
Well jag får väl testa och se. Nu blir det Hello Saferide oavsett! (ps. jag är hungrig)