Dum idé?

Idag fyller jag år och jag har redan hunnit få ett presentkort (och andra fina saker!) av min fina fina sambo och min svärmor. jag funderar på att i och med det köpa sängkläder för strax över 1000 kronor... typ kanske 1150 eller något. Är det en dum idé kanske? FInns det kanske bättre saker att köpa? Jag vet inte.... än så länge drömmer jag  om... mjuka drömmar helt enkelt :)

Men för guds skull!

Jag gillar kalas, det gör jag, men nu är det födelsedagar varje dag tills på söndag.. Imorgon fyller jag själv år (woho), dagen efter det är det kalas för två vänner till mig varav en fyller år på dagen och den andra fyllde för två veckor sedan (de är sambo så de kombinerar kalas, väldigt praktiskt), på fredag fyller underbara Gustav ett år (största happeningen helt klart), och på lördag fyller min kära mamma 34 år eller något sånt. Så idag ska vi in till stan och jag har panik. Vad ska jag köpa till alla? Vad måste jag köpa att ha hemma tills mitt eget kalas? Har jag allt jag behöver till tårtan? Och så måste jag köpa nytt cykellås. Troligt att jag minns det i all presentyran.

Viktigast är i alla fall Gustav. Man fyller bara ett år en gång. Men det gör mig också lite nervös. Man vill ju ge något bra, men jag tror också på att se sin ordning i det hela. Det är liksom inte min plats att köpa en bobbycar till honom, det ligger på någon närmre. Jag vill heller inte köpa något för skrymmande, för man vet aldrig hur mycket andra skrymmande saker han får. Elsa fick en underbar present av Gustav och hans föräldrar så det har man ju att leva upp till :) Men jag ska väl följa min instinkt och helt enkelt köpa något han kommer tycka är kul. För det är det som räknas! (eller?)

Så. Nu tar jag ett andetag och sen börjar kalasveckan!

Recension

Vi har börjat använda Libero baby wash när vi tvättar Elsa och eftersom det är en ny produkt så tänkte jag snabbrecensera den lite. Jag köpte den för att jag trodde den var godkänd av astma och allergiförbundet men det är den inte, men jag vet inte om några sådana produkter är det egentligen. Den är dock parfymfri och svanenmärkt. Vi tvättar Elsas kropp och hår med den och den funkar bra och har ingen äcklig bilukt som änglamarks babyolja har. Hon luktar faktiskt helt enkelt bara sig själv efter bad och det är skönt, hon luktar ju så gott! De enda nackdelarna som jag hittills ser med produkten är att den är liiite lättflytande så det är svårt att ta bara en liten mängd (speciellt som man oftast inte har händerna helt för sig själv när man badar med barn) och svårt att behålla i handen, samt att det är en bebis på flaskan vilket gör att Elsa är helt besatt av den. Det är liiite svårt att tvätta sitt barn med en produkt om man inte får flaskan ur händerna på ungjäkeln :D

Allt som allt så får libero baby wash ett bra betyg av mig, än så länge i alla fall!

( vi har tidigare använt natusan med parfym (först olja, sen tvätt), nämligen den som är "proven to help baby sleep better", så desperat kan man vara när ungen vägrar sova. Nu är dock parfymen ett minne blott, och den vanliga babyoljan (eller vanlig olivolja) ska nog tas tillbaks mer också)

Upprörande 2

Upprörande för andra gången idag är naturligtvis domaren i Pirate bay-målet och hans jävighet. Det är klart som tusan de måste ta om målet och jag vet inte ens om det är till TPB-killarnas fördel. Det jag dock undrar och känner mig upprörd över är: varför visste ingen det här innan??? Konspirationsteoretikern i mig kokar och jag undrar om inte detta på något sätt är ett taktiskt drag till TPB-killarnas nackdel. Vad händer i hovrätten om killarna än en gång, med annan domare osv, blir dömda i tingsrätten? Minskar det deras chanser i hovrätten? Och jag menar alltså inte vad lagrummet säger utan mer i allmänhet, för nämndemän, domare och allt vad man har är inget annat än människor som vet vad som hänt i världen, de är inga rättegångsrobotar. Jag hoppas att det för en gångs skull kommer visa sig att turen finns på TPB.s sida, men jag tvivlar.

Upprörande!

När man föder barn så får man på de allra flesta (i alla fall många) sjukhus en hel del varuprover. Man får lite blöjor, man får tvättservetter, man får rabattkuponger och erbjudanden, man får engångsunderlägg till skötbordet och man får småprover av krämer, t.ex idominsalva och oliva body lotion (det var vad vi fick i alla fall). Självklart är dessa produkter till föräldrarna och barnet och man antar att man ska kunna använda dem till sitt nyfödda barn. Idominsalva är en sak som vi älskar, när Elsa blir röd i underlivet så räcker det i stort sett att smörja en gång med lite idomin så är det som borttrollat sen.

I råd och rön (nr 3 2009) så testar de olika body lotions och kollar efter ämnen som är farliga för barn. De använder Änglamark Sensibel som jämförelselotion då den inte innehåller några av de farliga ämnena alls (jag använder det balsamet när jag tvättar håret, så fantastiskt bra!! KÖP!) och sen kollar de bland annat på HMs hello kitty-body lotion (man får nog vara lite dum för att tro att den är lämplig för barn, men ändå), euroshopper body lotion, hth original lotion, aloe vera body lotion och OLIVA BODY LOTION!

Det test med body lotion som man alltså kan få med sig från BB innehåller parabener och parfym, om än inte parfymämnen som är listade som allergiframkallande. Parabener är ett ämne som stör fruktsamheten hos vattenlevande djur och som man inte riktigt vet vad det gör med människor. EU.s vetenskapliga råd har tydligen listat en rad parabener som "misstänkt hormonstörande". MISSTÄNK HORMONSTÖRANDE! Och detta får jag med mig hem från sjukhuset för att använda på mitt lilla nyfödda barn?? Oliva body lotion är absolut inte den värsta body lotionen i testet men den är ju absolut inte passande att använda på barn. Varför kan man inte införa ett samarbete med änglamark istället och skicka med sensibel-lotionen som verkar toppen? Om det inte fungerar borde man utesluta det provet helt. Hellre att jag får absolut ingenting än att jag får något som kan vara skadligt för mitt barn!

Det pekar också på vilken sjuk värld vi lever i när man får skicka med parabenfulla prover med hem från BB men man får inte ens informera om modersmjölksersättning på internet! Som tur var så har vi faktiskt inte använt den lotionen på Elsa men jag har däremot använt den rätt flitigt till mina händer. I framtiden ska jag bara köpa idominsalva, vaselin och Änglamark sensibel eller annan kräm som jag kan läsa mig till inte innehåller så mycket skit!!

Det KÄNDES i alla fall som om jag förlöste en hel garderob!

Det är dags för oss alla att en gång för alla komma ut ur garderoben och inse att det inte finns könsbundna kläder. Visst finns det en rådande diskurs i samhället som säger att blått, grått och tråkfärger på lite fulare kläder är till för pojkar och rosa, lila och klänningar är till för flickor. Många kan gå med på att man får klä barn i vilka färger man vill och hänvisar gärna till att deras dotter har ett par gröna leggings eller att deras son faktiskt efter mycket tjat fick en brun t-shirt med rosa hjärtan på. Guuuuud vad progressivt och könsrollsförminskande..... Sen kommer man in på klänningar och tunikor och herre min jesus vad debatten slår i taket då!

Det finns alltså då människor, som till och med har egna barn (jag blir mörkrädd!), som påstår att en pojke blir homosexuell om man klär honom i tunikor. Han kommer bli retad och han kommer bli kär i andra killar. För det första, ska man verkligen vara orolig för att ens barn kommer bli homosexuellt? Man oroar ju sig knappast för att det ska bli heterosexuellt. Personligen så har jag valt att avsexualisera mitt barn och helt enkelt låta henne ta de besluten i framtiden och helt enkelt älska henne som hon är eftersom det inte är något fel på vilken sexualitet hon än har. För det andra så smittar inte plagg. Tror de personerna då att de även kan smitta vid kontakt eller måste man ha dem på sig? Hur gör man en tjej homosexuell? Det räcker ju tydligen inte med att klä henne i byxor, kanske måste man snagga henne och klä henne i bara blått? Då blir hon bergis flata! Jag lägger ner mer tid på att oroa mig för att mina barn ska få dålig självkänsla, råka ut för elaka människor eller att de ska bli sjuka istället för att oroa mig för något som inte ens är ett problem!

Jag kan ärligt i skrivande stund erkänna att Elsa för närvarande har 14 klänningar/tunikor (men sen har hon typ 20 t-shirtar och 20 byxor osv så vi har andra problem än just könsstereotyper). Vissa har vi köpt (fast nog bara två eller tre faktiskt) och resten har vi fått men alla förutom kanske en eller två tycker jag är väldigt fina och bekväma. Jag tycker att "tjejkläder" i allmänhet är finare om man väljer bort det som är alldeles för tajt eller opraktiskt. För det är ju där tjejkläder förlorar, redan som nyfödda ska de ha urringat, figursytt och hårda, kliande material. Elsa är ju som jag sagt tusen gånger rätt långsmal och har därför en del rätt smala kläder i mjuka material. De tror jag hon tycker är jättebekväma eftersom de sitter skönt på henne. Men tajta, obekväma kläder i lustiga material klär jag henne inte i!! Och majoriteten av hennes klänningar och tunikor hoppas jag kunna återanvända till hennes lillebror om hon någonsin får en. För mig är en klänning en lång t-shirt eller tröja. Det är ju skitpraktiskt. Ett gäng av det som många nog tror är klänningar är egentligen bara t-shirtar som jag köpt i storlek 98 eller större och som jag helt enkelt planerar att Elsa ska ha på sig riktigt länge. De växer ju inte så mycket på bredden, som man märker om man kollar på barnkläder :)

Jag tror inte speciellt mycket på kön och könsroller i allmänhet men jag tror inte det minsta på det gällande barn. Jovisst, tjejer har snippa och killar har snopp. På vilket sätt spelar det någon roll gällande mitt ett år gamla barn som inte har någon business att reproducera sig eller liknande whatsoever? INGET. Just det! Istället för att sexualisera era barn och lära dem att man ska döma folk utifrån utseendet så kanske ni borde arbeta lite med er egen självkänsla och även med er acceptans av andra. Låt era barn vara barn och låt dem uppleva hela spektrat av livet! Ge dem sköna, mjuka, fina och praktiska kläder men skit i vilken jävla avdelning kläderna var ifrån. Jag har då i alla fall aldrig hört om någon som förlöst ett barn med kläder på sig!

Nu säger Sebbe att jag måste sluta blogga, vi ska ta ett glas vin och kolla på tv. Så ursäkta om jag inte knutit ihop säcken helt och fullt, men familjelivet får komma före! :)

Smarta bloggare i ämnet:
www.ladydahmer.blogg.se
www.anaiah.blogg.se
www.blog.olicka.se

idioter
www.majbebis08.blogg.se/
www.mawlien.blogg.se <--- går dock på gymnasiet och har inga barn så jag kan tänka mig att ursäkta henne, man har ett annat ansvar att tänka till när man har barn än vad man har innan och jag hoppas att hon väntar med att skaffa barn tills hon lärt sig mer om världen.

Ni får tyvärr leta upp inläggen själva, jag orkar inte länka just nu. Kanske imorgon om ni vill.

Jo förresten

TPB-killarna blev ju dömda. Ett års fängelse och dryga 30 mille i skadestånd. Och ja, Carl Lundström blev också dömd, vilket i stort sett bevisar att man kan bli dömd för att vara bekant med någon annan som blir dömd. Spännande för framtiden, man får tänka över sina vänner väl.

Jag tycker bara det blir sjukare och sjukare, övervakningssamhället. Jag förstår inte hur alla inte kan se det. Självklart tycker jag upphovsrätten och det där behöver diskuteras, det är inte bara att stryka det och kasta i papperskorgen, men att bara döma och börja sätta restriktioner är inte rätt väg. Det är samma diskussion som när kasettbandet kom, men i en sjuk skala där vi börjar övervaka våra medborgare och till och med börjar diskutera att kunna stänga av folk från internet!  Vafan är det liksom, det är som att börja ge folk husarrest eller landsförvisning för snatterier.

Det är snart eu-parlementsval och jag hoppas att alla tänker rösta i det. Jag kan berätta för er vilka som absolut tänker rösta: Sverigedemokraterna. Det har varit ute i nyheterna att valdeltagandet i valet räknas vara rekordlågt och då eu-valet är viktigare än kommunvalet så kan man om man läser på "patriotiska" forum märka att de främlingsfientliga förenar sig för att se till att deras röster verkligen gör skillnad i valet. Desto färre som röstar, desto mer är ju en ensam röst värd. Så fort jag listat ut hur man ska göra för att få rösta (ja, jag erkänner gärna min dumhet, jag vet inte om det går per automatik eller ej) så ska jag se till att jag röstar den SJUNDE JUNI! Jag kommer rösta på piratpartiet även om jag aldrig skulle göra det i ett svenskt val, jag tycker de har mer att göra på en europeisk nivå än i riksdagen faktiskt. Oavsett vilka ni vill rösta på så RÖSTA så att Sverigedemokraterna inte vinner på det hela, men försök gärna få till det så att ni röstar på Miljöpartiet eller Piratpartiet. Nu måste vi göra något åt det här storebrorssamhället!

Någon gång i framtiden, när vi antingen har chip i hjärnan eller äntligen får vara fria igen, så kommer människor som Rick Falkvinge och Peter Sunde hyllas som hjältar som offrade sig för att uppnå någonting. Man måste inte hålla med dem helt och hållet men jag håller åtminstone med dem om att det är en skrämmande utveckling vi står inför. Hemskt skrämmande. Tänk om innan era barns tankar börjar avlyssnas! (ipred 4 ska väl den lagen kallas, där profithungriga bolag ska kunna kräva ut medborgarnas tankar).

Lägenhetsvisning

Jag var så himla laddad inför visningen häromdagen, jag hade skärskådat planritningen och var så himla nöjd. Enda felet var väl egentligen de där tre trapporna utan hiss.. Och gällande just planritningen och hur lägenheten var i grunden kan jag inte klaga något, det var en helt perfekt lägenhet åt vår familj. Den var lagom stor och de rum som vi vill ha rätt små var små till fördel för de andra rummen, det fanns gott om förvaring och utrymme i alla rum och det var en fin, stor balkong, tyvärr med lite småtrist utsikt men inget direkt värre än vi har nu. Tilläggas ska att det här var en lägenhet i bostadsbolaget som är ett bolag som jag alltid litat på och sett som ett mått på kvalitet, ni vet, som IKEA liksom, sådär lagom kvalitet för priset och lika för alla ungefär, inte massa fusk och spel bakom kulisserna. Oj vad fel jag har haft, eller i alla fall har nu.

Det hade bott en äldre man i lägenheten (säkert först ett äldre par, och nu hade nog mannen också dött, men det sas inte rakt ut) och lägenheten var i mycket slitet och sunkigt skick. En del saker, som köksluckorna, var välbevarade men ändå från 70-talet och inte så roliga, detsamma med garderobsdörrar och liknande. Vi hörde oss för lite om vad som kunde tänkas bli tillfixat och vi fick svaret att "På grund av det ekonomiska läget nu så hyr vi ut i befintligt skick, vi fixar inget alls, men vi kan tänka oss att tillhandahålla material som tapeter och så om ni gör arbetet". Say whut? Denna policy har de alltså haft i över ett och ett halvt år och det där ekonomiska läget som han nämner är inte alls finanskrisen utan helt enkelt bostadsbristen som gör att de KAN skita i att fixa sina lägenheter, folk hyr till dyra priser ändå!

I ett av rummen var plastgolvet otroooooligt sunkigt (ska jag tillägga att nästan hela vår nuvarande lägenhet är fiskbensparkett...) och vi fick veta att "ja, om ni gör ALLT annat så måååste vi väl byta mattan, men vi tar INTE bort de tre obeskrivligt fula och oförklarliga raderna med rosa klinkers längs med fönsterväggen, som även finns i vardagsrummet".

Alla tapeterna (förutom kanske köket som bara var enkel, vitmålad strukturtapet) var väldigt gamla och fula (bruna, mycket struktur, 70-tal) och i vissa fall var de jätteslitna. De har alltså tänkt sig att de som flyttar in där ska riva ner strukturtapeter som suttit sen 70-talet och sen tapetsera en hel jävla lägenhet på nästan 72 kvadrat ÅT bostadsbolaget, för det är ju bara de som tjänar på det sen när man flyttar. Utöver det så skulle även hyran höjas eftersom badrummet renoverats upp till skälig standard... man tycker att det åtminstone kunde kvittas mot att resten av lägenheten var i asdåligt skick, men nej.

Kvartersvärden som var där och visade oss var väldigt kritisk till det han hade att säga oss men det var ändå så det var och fanns inget att göra åt det. Han sa att de förändringarna som bostadsbolaget gjort var det sämsta som hänt dem som kvartersvärdar någonsin, nu hade inte bostadsbolaget några målare eller dylikt anställda längre så det fanns typ inte ens möjlighet att få saker fixade ALLS. Och det är egentligen först under de senaste åren som ALLA bostadsbolagets lägenheter alltid är uthyrda, de har aldrig en tom lägenhet ståendes och när vi kollade häromdagen så har de endast FEM lägenheter i göteborg ute att sökas internt (alla lägenheter går internt först). Så för bostadsbolaget har det aldrig gått bättre, för de boende har det nog aldrig varit sämre.

jag är skitbesviken på bostadsbolaget och också på de som styr bostadspolitiken i det här landet som inte får tillräckligt mycket byggt! Vi som hyr bostad är ju i en jävla sits nu. Vi har dock kommit fram till att vi får inget bättre än den lägenheten vi har idag förrän vi köper så vi ska bestämma oss för att bo kvar och verkligen komma i riktig ordning (vi har ju alltid tänkt att vi snart ska flytta) istället för att gå på visningar hela tiden. Om man räknar bort idioter till grannar i tvättstugan och alldeles för dyr hyra för storleken så har vi faktiskt en toppenlägenhet. Men jag är ändå arg. Tänk på alla dem som INTE har en toppenlägenhet att falla tillbaks på. Ska de få hyra äckliga ruckel för flera tusen i månaden? Vilket land var det vi bodde i nu igen?

stor dag

Det är/har varit en stor dag för oss idag, en händelserik dag. Först har jag passat annan mammas barn tidigt tidigt på morgonen, nästan mitt i natten, lite bisarrt men ändå sant.

Sen har Elsa blivit fotograferad i klassisk skolfoto-stil. Det är öppna förskolan som erbjuder skolfotografering (fast inte gruppbild utan bara enskilda) för oss som har små som ändå inte går på dagis än :) Elsa var JÄTTEDUKTIG och fotografen var en riktigt duktig barnfotograf. Elsa kan ju ändå vara lite blyg i konstiga situationer och hon sitter inte jättegärna still, men jag satte henne på lådan (inte ens ett ryggstöd, jag var rädd, Elsa har ju bara kunnat sitta normalt i två månader eller knappt ens det) och fotografen fick henne omedelbums att skina upp i ett leende. Det tog bara två sekunder ungefär, sen tyckte fotografen att hon fått nog med bilder. Skönt, för de som var innan oss var där inne under en gråtande kvart och fick inte ett enda bra kort taget.....

Och i eftermiddag ska vi hela lilla familjen gå och titta på en lägenhet. Vi har ju varit på typ fem lägenhetsvisningar eller något sedan vi flyttade in där vi bor nu men vi har inte nöjt oss en enda gång. Denna gången bådar det rätt gott men man vet ju aldrig. Vi gillar vår nuvarande lägenhet men den är lite för liten, lite för dyr och så är det inte helt positivt att bo i privat regi, det sköts inte riktigt på samma sätt. Visningen vi ska på idag är i bostadsbolaget, med samma kvartersvärd som jag haft tidigare, 7 kvadratmeter större och dryga 1100 billigare varje månad! Enda nackdelen med just lägenheten på pappret (men dock en stor) är att det är ett antal trappor utan hiss... men det är mest jobbigt flytt-tekniskt, gällande vardagen så blir det ju lättare och lättare i och med att Elsa blir bättre på att gå i trappor hela tiden. Men vi får väl se. Jag kan ju knappt gå upp till grannen (som bor lika många trappor upp tror jag) utan att hosta blod i flera minuter efteråt, så vi får väl se om jag ens klarar visningen. Skitigt ska det tydligen vara också, för de renoverar badrummet. Och det är ju ett jäkla plus, tänk att flytta in i en lägenhet med ett badrum som i stort sett inte är använt av någon annan alls... vilken hyreslägenhetslyx :D

jaja, hur det går får ni kanske veta senare, kanske inte. :)

Duktiga familjen

Klockan är tio över tolv och vi har allaredan varit duktiga. Allt vanligt såsom frukost och sånt är såklart anvhandlat, men vi har också borrat och skruvat upp en mörkläggningsrullgardin i Elsas rum så nu när hon ligger och sover är det aaaalldeles mörkt och mysigt. På dagarna behöver hon det egentligen inte eftersom hon är van att sova i ett ljust rum då, men på kvällen och tidiga morgonen kommer det vara toppen. Den passade perfekt och är superfin (ja för att vara en rullgardin).

Sen när Elsiepels vaknar så ska vi till backaplan och inhandla en passande sele till hennes vagn (japps, det kommer med trotsåldern, igår fick jag för allra första gången spänna fast henne i vagnen, och ska jag göra det igen vill jag ha en bättre sele som hon är rörligare i) samt handla lite mat och fylla på vårt förråd av plugg och skruv. Låter kanske inte som något toppenroligt men det känns faktiskt som det ska bli skitkul. Vet ni varför? Jo för det är superfint väder! Då är allt ljuvligt!

Idag matade jag förresten Elsa för första gången på balkongen, eftersom hon älskar balkongen och det var så fint väder. Hon fick gröt och vatten och jag fick varm choklad i min fina, nya blomkopp. Det gör vi nog dock inte om i första taget, snacka om att hon var distraherad. Hon grät typ när de som gick förbi oss försvann så hon inte såg dem längre, hon följde alla bilar och motorcyklar med blicken (försök att stoppa in en sked gröt då!) och försökte jag få henne att sitta rätt så blev hon skitarg.

Temperament har hon så det räcker och blir över men extra kroppsfett har lite mindre av :) Så går det när ätande inte är en prioriterad syssla :)

(igår när vi kom hem från en underbar dag i slottskogen med Icka och Gus så tryckte hon förvisso i sig sju stycken majskrokar mellan mina skedar med mat, men det var inte förrän jag såg att den femte var blodig som jag fattade att det nog kliade som bara satan i hennes stackars tandkött och att det var därför hon tryckte in dem och gnuggade med dem i en sån rasande fart. 11 tänder and counting är det ju nu. )

ledord

ledord pratar man om ibland så något borde det väl vara bra för. Mitt ledord just nu: nä, jag orkar inte. Typ: jag borde svara på det där mailet.... nä, jag orkar inte. Jag borde ringa och kolla upp det där... nä, jag orkar inte.

Skönt. Just nu i alla fall. Mindre skönt när jag måste ta tag i allt. Men just nu, orkar jag inte.

Trotsåldern och trötthet

Nu vet vi vad det är som felas den lilla, de som vet har talat och jag gråter inombords. Det är två-års-trots. TVÅ-ÅRS-TROTS! Hon fyllde ju ett år alldeles nyss? Men tydligen så kan vissa barn vara väldigt tidiga med att komma in i the terrible twos, och tydligen är vårt barn ett sånt och tydligen var jag också det. Så nu är alltså min lilla tjej som inte ens med ett mirakels hjälp kan formulera sina behov till en uttalad mening inne i en känslostorm utan dess like. Hon HATAR mig och hon HATAR allt annat. Det finns vissa saker hon fortfarande tycker är roliga dock, att titta på foton av sig själv, att sjunga och dansa samt att träffa andra barn. Idag var vi på rytmik så hon var rätt så glad. Att ha henne hemma hela eftermiddagen nu ser jag INTE fram emot men hennes farmor kommer klockan fem så det är ju inte så lång tid i alla fall.

Det här är så otroligt jobbigt för mig (speciellt som hon blir lilla finelsan när hennes pappa kommer hem och niger och tackar och bockar och krumbuktar sig som aldrig förr (ja nu överdriver jag)) men bara tanken på hur jobbigt det måste vara för HENNE får mig att stanna upp. Tänk på stackars tjejen som inte fattar varför hon är så överspänd och arg på allt.

Mamma sa uppmuntrande att det blir inte bättre. Inte förrän hon är tre. Men det blir kanske inte så mycket värre heller. Hon gav mig lite exempel från min egen barndom då jag varit så trotsig att mamma tyckt att jag likagärna kunnat få springa rakt ut i gatan eller sådär. Jag kan tänka mig att man kan bli sådär trött på riktigt ilskna små trotsbarn, även om man såklart älskar dom till döds. En av mammorna på rytmiken sa att det blir nog inte bättre förrän tonåren och då blir det värre igen och så fortsätter det. Bråket som aldrig tar slut.

Och nu säger Oprah på tv att moderskapet är världens svåraste jobb. Ja tjena. Min lillis. Hon ska ju vara glad jämt väl?

Och som grädde på moset så har jag börjat försöka äta rosenrot för att få tillbaks lite av mig själv, att vara lite piggare och på bättre humör. Och vad händer då? Jag bara gråter och sover. Så jag sökte runt lite på nätet och tydligen så finns det vissa som upplever sån här effekt av just rosenrot. Min plan är egentligen att försöka fortsätta ta tabletterna över helgen för att se, men jag vet inte om jag orkar. Igårkväll somnade jag knall fall klockan 22 (jag brukar lägga mig vid tolv-ett snarare) och väcktes klockan 7 imorse. Det är NIO timmar. Jag var urtrött. Jag är urtrött nu. Vad ska jag nu försöka mig på? Jag hoppades verkligen på rosenroten.

icka: Elsa kommer säkert tycka det är skitkul imorgon, jag ser fram emot det som tusan! Om det är fint väder tänkte jag att jag kunde ta med mig lite fika och så, så kan vi kanske ha en liten mini-picnic med de små busarna.

Mormor: tack för ditt samtal, du är så himla snäll! Jag har dock oftast min mobil avstängd nuförtiden, jag hinner liksom inte med den, och jag lyckas aldrig prioritera att ringa upp heller. Så man får oftast ringa hem för att nå mig, eller så når man mig oftast inte alls faktiskt, tyvärr. (eller nej, inte alls tyvärr, det är skönt att inte bli nådd heeela tiden). Men jag har tänkt maila eller ringa dig och se om vi kan ses någon dag? maila eller ring! :)

Något fel?

Är det något fel på skitungen min? Hon är helt jävla förjävlig för tillfället. Jag vill inte vara hemma. Jag vill typ inte vara en sekund med henne.  Jag som brukade älska att vara hemma med henne. Hon bara tar i från tårna och skriker det högsta (både volym och tonart) jag någonsin hört så fort allt inte går som hon vill. Det innefattar alltså när man ska mata, byta blöja, hjälpa henne, ta något förbjudet från henne, klä på henne, ge henne något, sätta henne, lägga henne, ställa henne, låta henne vara, inte låta henne vara. Dvs hon skriker hela tiden. Just nu gråter hon som besatt för att hon inte är stark nog att lyfta en hel ikea-kasse med tvätt. Och då menar jag inte gnäller utan verkligen skriiiiiiikgrråter.
Och så kissar hon dåligt och bajsar minst två gånger om dagen (hon bajsade alltid bara en gång förut) och så matvägrar hon. Hon blir vansinnig och formar sina små händer till knytnävar och viftar med dem om man ens försöker mata henne.
Och så petar hon sig själv i ögonen, typ hela tiden, jätteläskigt.

Nu är hon arg för att jag har en arm, hon försöker ta loss den.

Magen?

Jag har lagt Elsa för en tidig tupplur idag med målet att hon ska sova två gånger och på så sätt orka vara uppe lite längre. Detta eftersom jag och Elsa ska åka till Elsas mormor och leka med henne, morfar, morbror Hampus och kusin Vilmer ikväll. Min mamma kommer hem från jobbet halv sex ungefär och Elsa brukar matas och läggas vid sju. Ger inte så mycket umgängestid eftersom jag isf skulle vara tvungen att åka vid halv sju ungefär. Så hon får  vara vaken till åtta idag i alla fall.

Så nu sitter jag framför tvn och försöker skriva klart mitt cv. Det MÅSTE bli klart nu. I helgen är det tänkt att jag ska lyckas anmäla mig till arbetsförmedlingen på nätet så jag kan gå dit i veckan och anmäla mig på riktigt. Under tiden jag (inte) skriver så går det reklam på tvn. Och typ hälften av alla reklamer är för olika sorters shotar och yoghurtar för magen. Actimel och pro-något och bla bla. Vad är grejen? Funkar inte våra magar längre? Jag fattar inget. Bara jag låter bli att äta två ton vitt bröd och håller mig någorlunda ifrån att bara äta godis så funkar min mage fint. Jag blir lite uppsvälld av vete och mjölk, men då skulle jag väl hellre sluta med det än att köpa massa yoghurt för magen?

Det känns som om 2000-talets innesjukdom definitivt är mjölkmagen, maguppsvullenhet osv. It's the new migrän typ. Skönt. Hoppas jag slipper få migrän nu då :)

Kontroverser?

Jag har förstått nu att väldigt mycket är kontroversiellt. Eller ja, det har jag väl vetat men blivit påmind om. Jag brukar undvika att skriva för mycket om kontroversiella saker på bloggen just för att jag vet ju inte exakt vem som läser bloggen (jag har ju faktiskt sisådär 20 unika läsare om dagen... haha! Men ärligt talat så vet jag kanske vilka 10 av dem är, så de andra kan ju vara vem som helst som vill mig illa). Och även de som jag vet läser bloggen och som är vänner eller bekanta vet jag inte hur de ställer sig till allt knasigt jag hittar på i livet. Dock ska man ju vara ärlig och öppen med det man tror på och det vill ju även jag kunna vara, speciellt som jag tror att det är praktiskt taget omöjligt för framtida chefer inom socialtjänsten att googla fram min blogg (mest baserat på att de flesta enhetschefer inom offentlig sektor knappt vet hur man mailar).

Men varför är det så himla mycket som är så jävla kontroversiellt egentligen? Som att en tjej inte rakar sig under armarna. Varför blir folk arga för det? Eller för att man låter sin son ha på sig klänning och kjol hemma om han vill det? (sen borde en pojke kunna ha klänning och kjol även till dagis men där förstår jag att folk kan börja tycka till om saker och ting, tydligen blir barn mobbade redan på dagis numera).

Borde det inte vara mer kontroversiellt, avskyvärt och skäl att beskylla kvinnor för att vara dåliga mammor att folk faktiskt genomgår ingrepp, blir sövda och riskerar livet för att förändra sitt utseende än att man helt enkelt skiter i att raka sina armhålor? Men det är det inte! Att operera in saker, plocka ut saker och ändra utseendet på saker med sin kropp är mer accepterat i dagens samhälle än att helt enkelt behålla sitt helt naturliga, medfödda kroppshår.

Ska vi inte alla börja erkänna våra kontroversiella hemligheter? Faktiskt börja säga vad vi tycker och tänker?

Jag tror inte folk ser mig som jättekontroversiell, speciellt inte om de inte känner mig så väl. Jag ser helt normal ut och gillar rätt normala saker och lever i en rätt normal familjekonstellation. Jag känner mig inte speciellt konstig heller.
Men jag rakar inte benen och har inte gjort det på sisådär sju år kanske. Jag är vegetarian, och än värre jag "tvingar" min dotter att bli vegetarian (ja det kan ju folk gå igång på så det står härliga till.). Vi använder tygblöjor till vår dotter, och vi använder inte ens rispapper i dem för jag tycker det verkar irritera Elsas hud. Jag har använt menskopp men fick problem av den så nu använder jag andra naturliga lösningar istället för att förstöra jorden med superabsorbenter och irritera mig själv med superblekta plastiga produkter. Jag har en piercing i septum (skiljeväggen i näsan) och det verkar folk tycka är helt sjukt om man är en blond rätt "vanlig" tjej, så till den milda grad konstigt att man faktiskt har rätt att gå fram till henne på krogen och dra i den för att testa om den är riktig. Behöver jag tillägga att jag sällan har den numera? Jag är rätt extrem feminist (även om det ordet känns så sjukt uttjatat) och tror inte på könsskillnader och önskar att uppfostra Elsa som en människa och inte som en flicka. Häromdagen glömde jag mig till och med och sa " kom igen nu killen" till henne, men det är nog mest för att alla andra alltid tror att hon är en kille för att hon inte är så himla puttenuttig och rosa jämt, hon är en vildis!

Sen finns det väl massa annat också som folk säkert tycker är kontroversiellt. Som att jag försöker laga all mat till Elsa själv och att jag tycker att man faktiskt är en bättre förälder om man lagar sin egen barnmat, i alla fall mestadels. Många verkar bli provocerade av att jag gärna plockar upp Elsa och tröstar henne om hon gör sig illa. Det kan jag tycka är lustigt, men det är faktiskt så att man tydligen ska skita lite i sina barn för att accepteras helt. Jag daltar gärna lite med Elsa också, jag låter henne inte stå på huvudet i onödan för att hon ska "lära sig" för det kommer hon göra förr eller senare ändå. Jag tycker folk som börjar ge sina bebisar smakportioner innan fyra månaders ålder är totalgalna, men det verkar bli vanligare och vanligare att man ska börja småfuska med att pressa i de små liven pureer redan vid tre månaders ålder. Samtidigt ska man må dåligt om man inte kan amma sitt barn för alltid. Elsa HELammades tills hon var åtta dagar, sen fick hon tillägg, sen vid två månaders ålder så ammades hon inte alls längre. Nu var det inte så att jag VALDE att inte amma men det verkar ändå vara det mest kontroversiella någonsin, att inte amma.

Så det jag vill säga är: gå ut med era kontroversiella hemligheter och visa världen att det funkar jättebra för helt normala människor som inte alls är dåliga föräldrar, förebilder eller medmänniskor. Våga säg vad ni tycker och skit i att folk blir arga.