Längesen sist
Ja jag är ju inte direkt någon duktig bloggare längre. Men det är ont om tid! Hela tiden! Men jag ska försöka sammanfatta lite vad som hänt den senaste tiden =)
Förrförra helgen var en riktig släkthelg. Först var min mormor och hennes sambo Sven här och hälsade på för första gången. Det var väldigt trevligt och vi fick jättefina rosa tulpaner som jag blev mycket glad över (och också några vita blommor som jag faktiskt glömde fråga vad de hette, obildad som jag är, men de luktade väldigt gott och mycket!). Jag tycker mycket om att ha fina blommor i lägenheten men är lite för snål för att köpa det bara till mig själv utan anledning. Vi fick också en fin tulpanvas och matchande liten skål, aalvar aalto (eller hur många Aaaaa man nu skriver det namnet med), och vi fick också en fin julduk som mormor själv sytt och en gullig jul-grytlapp som min mormors faster Anna gjort. De var väldigt fina, och jag tycker ju om julsaker och speciellt sådant som man vet historien kring.
Jag har fina bilder på tulpanerna i sin vas men tyvärr på fel dator! Får ta och lägga över allt sådant någon dag =)
Sedan dagen efter mormor och Sven varit här så fyllde min "lilla" kusin 16 år och är inte så himla liten längre. Tur att Vilmer finns nu så det inte bara blir massa gamlingar hela tiden =)
Sen gick säkert veckan som vanligt, minns inget speciellt av den =)
Eller jo. Det var ju föräldragrupp på tisdagen och det handlade bara om amning. Och det var hemskt! Jag som inte haft så krångligt förhållande till amning innan började tycka att det var helt vidrigt och är fortfarande lite avvaktande inför det. Sebastian var riktigt arg och äcklad efteråt. Vi fick se en film som var kanske en halvtimma eller något och var norsk från 90-talet, och väldigt hurtigt och norskt proklamerade att bryst er best! Det var alltså som att se något mellanting mellan förintelsedokumentär och kycklinguppfödningsdokumentär. Det kändes som en jäkla mjölkfabrik och det var bara en massa klipp mellan norskor som satt på rad och ammade, eller handmjölkade i bunkar, eller dubbelhandmjölkade i större bunkar, eller pumpade mjölk med pump, eller två pumpar, eller i badkaret osv osv. Hade det varit en förlossningsfilm så hade det varit en massa närbilder på huvuden som började visa sig, och navelsträngar som klipptes och blod typ. Det var för mycket! Språket i filmen var också så himla dramatiskt! Amning var det enda rätta och alla som inte ammade utan medicinskt skäl var inte värd mer än en spottloska på fjället typ.
Nej, den informationen kunde de gett oss på en kvart, och med kanske fyra bilder. Amning behövde inte bli något storskaligt och äckligt.
Det var ju alla hjärtans dag också. Inget jag tycker är så himla speciellt, men lite mysigt är det. Jag och Sebastian hade mest hemmamys, men så fick jag också ett jättesött änglaspel med hjärtan, verkligen underbart, och en fin lila näckros-ljuslykta. Vi åt gott och myste mycket!
Sen förra helgen så kom först min bror och lille Vilmer över på en fredagsfika, som sedan även Stina ärade med sin närvaro. Sebastian var på jobbet eftersom det var dagtid, och det var himla längesen han träffade Vilmer, så vi erbjöd våra barnpassningstjänster dagen efter, på Hampus och Stinas bröllopsdag! Så jag fick gosa med Vilmer två dagar i rad, och äntligen fick även Sebastian det igen. Det var väldigt mysigt förutom när Vilmer kräktes världens jätteillaluktande kräks över mig. Jag hade inte riktigt trott på Hampus när han sa att den lille knoddens kräks verkligen luktade vuxenspya men det gjorde den! Och inte var det lite kräks heller! Han såg mycket nöjd ut efter sin bedrift. =) Men en våtservett och ett klädbyte senare så var jag lika nöjd jag.
Söndagen blev väldigt lyckad, då åkte vi till backaplan och shoppade! Ja, jag köpte bara ett par mjukisbyxor som jag ville ha, men Sebastian som var i lite större behov av att fylla ut garderoben köpte två par jeans och ett par mjukisar (ja vi är bekväma människor). Han köpte även ansiktstvättsprodukter och testade ett par skor som vi sedan beställde hem på nätet. Där lyckades vi med mycket på en och samma dag, och hann tillochmed äta lite burger king och komma hem i tid att ha det rätt trevligt och mysigt hemma! =)
Och igår, trots att få vet det, så firade jag och Sebastian vår årsdag. Visserligen har vi inte gift oss än, men vi har varit tillsammans i ett år. Det kanske låter kort men har varit ett underbart år som känns både längre och kortare än ett år. Det känns som att vi alltid varit tillsammans nästan, men samtidigt så är det inte trist eller rutin än. Så det är det bästa av två världar helt enkelt! =)
Så igår lagade jag stormiddag, slavade i köket hela dagen. Jag började på morgonen med att göra en fantastisk kladdkaka utifrån ett recept som finns i en bok som heter Jag vill ha choklad, som jag fått av Sebastian faktiskt. Dock blev receptet lite annorlunda när jag gjorde det beroende på den chokladen jag hade hemma, men det blev himla bra. Jätteannorlunda faktiskt, ska lägga upp receptet en annan dag! Sen själva middagen blev supergod hasselbackspotatis och biffar på en speciell vegetarisk färs, fetaost och rödbetor. De blev väldigt fina och goda. Till det så blev det en god kikärtssallad med fetaost, morotstzatsiki och toast på majsbröd med örtsmör. Vi drack alkoholfri cider och det var väldigt mysigt. Kladdkakan åt vi såklart med vispgrädde.
Sebastian hade köpt 20 röda rosor till mig som står och är underbart fina i en vas i vardagsrummet nu. Sen hade han även köpt en härlig massageolja som han sedan gav mig ryggmassage med. Jag är ju rätt trött i ryggen som man säger så! =) Så det var härligt! Och en helt underbar kväll. Vi har många sådana märker jag =)
Med magen går det för övrigt bra. Mitt järnvärde går superlångsamt uppåt men ändå uppåt. Skönt. Alla andra värden är superbra, och jag mår ändå bra trots att jag väger ungefär som ett tåglok. Dock har jag ju väldigt ont i mitt bäcken, mina höfter och ryggen, men vad kan man förvänta sig egentligen? Min mage är ju enorm! Idag är det dock bara 20 dagar kvar! Amazing!
Nu ska jag iväg och möta Sebastian för att handla inför en tacofredag! Det ni, ännu en mysdag! =)
Förrförra helgen var en riktig släkthelg. Först var min mormor och hennes sambo Sven här och hälsade på för första gången. Det var väldigt trevligt och vi fick jättefina rosa tulpaner som jag blev mycket glad över (och också några vita blommor som jag faktiskt glömde fråga vad de hette, obildad som jag är, men de luktade väldigt gott och mycket!). Jag tycker mycket om att ha fina blommor i lägenheten men är lite för snål för att köpa det bara till mig själv utan anledning. Vi fick också en fin tulpanvas och matchande liten skål, aalvar aalto (eller hur många Aaaaa man nu skriver det namnet med), och vi fick också en fin julduk som mormor själv sytt och en gullig jul-grytlapp som min mormors faster Anna gjort. De var väldigt fina, och jag tycker ju om julsaker och speciellt sådant som man vet historien kring.
Jag har fina bilder på tulpanerna i sin vas men tyvärr på fel dator! Får ta och lägga över allt sådant någon dag =)
Sedan dagen efter mormor och Sven varit här så fyllde min "lilla" kusin 16 år och är inte så himla liten längre. Tur att Vilmer finns nu så det inte bara blir massa gamlingar hela tiden =)
Sen gick säkert veckan som vanligt, minns inget speciellt av den =)
Eller jo. Det var ju föräldragrupp på tisdagen och det handlade bara om amning. Och det var hemskt! Jag som inte haft så krångligt förhållande till amning innan började tycka att det var helt vidrigt och är fortfarande lite avvaktande inför det. Sebastian var riktigt arg och äcklad efteråt. Vi fick se en film som var kanske en halvtimma eller något och var norsk från 90-talet, och väldigt hurtigt och norskt proklamerade att bryst er best! Det var alltså som att se något mellanting mellan förintelsedokumentär och kycklinguppfödningsdokumentär. Det kändes som en jäkla mjölkfabrik och det var bara en massa klipp mellan norskor som satt på rad och ammade, eller handmjölkade i bunkar, eller dubbelhandmjölkade i större bunkar, eller pumpade mjölk med pump, eller två pumpar, eller i badkaret osv osv. Hade det varit en förlossningsfilm så hade det varit en massa närbilder på huvuden som började visa sig, och navelsträngar som klipptes och blod typ. Det var för mycket! Språket i filmen var också så himla dramatiskt! Amning var det enda rätta och alla som inte ammade utan medicinskt skäl var inte värd mer än en spottloska på fjället typ.
Nej, den informationen kunde de gett oss på en kvart, och med kanske fyra bilder. Amning behövde inte bli något storskaligt och äckligt.
Det var ju alla hjärtans dag också. Inget jag tycker är så himla speciellt, men lite mysigt är det. Jag och Sebastian hade mest hemmamys, men så fick jag också ett jättesött änglaspel med hjärtan, verkligen underbart, och en fin lila näckros-ljuslykta. Vi åt gott och myste mycket!
Sen förra helgen så kom först min bror och lille Vilmer över på en fredagsfika, som sedan även Stina ärade med sin närvaro. Sebastian var på jobbet eftersom det var dagtid, och det var himla längesen han träffade Vilmer, så vi erbjöd våra barnpassningstjänster dagen efter, på Hampus och Stinas bröllopsdag! Så jag fick gosa med Vilmer två dagar i rad, och äntligen fick även Sebastian det igen. Det var väldigt mysigt förutom när Vilmer kräktes världens jätteillaluktande kräks över mig. Jag hade inte riktigt trott på Hampus när han sa att den lille knoddens kräks verkligen luktade vuxenspya men det gjorde den! Och inte var det lite kräks heller! Han såg mycket nöjd ut efter sin bedrift. =) Men en våtservett och ett klädbyte senare så var jag lika nöjd jag.
Söndagen blev väldigt lyckad, då åkte vi till backaplan och shoppade! Ja, jag köpte bara ett par mjukisbyxor som jag ville ha, men Sebastian som var i lite större behov av att fylla ut garderoben köpte två par jeans och ett par mjukisar (ja vi är bekväma människor). Han köpte även ansiktstvättsprodukter och testade ett par skor som vi sedan beställde hem på nätet. Där lyckades vi med mycket på en och samma dag, och hann tillochmed äta lite burger king och komma hem i tid att ha det rätt trevligt och mysigt hemma! =)
Och igår, trots att få vet det, så firade jag och Sebastian vår årsdag. Visserligen har vi inte gift oss än, men vi har varit tillsammans i ett år. Det kanske låter kort men har varit ett underbart år som känns både längre och kortare än ett år. Det känns som att vi alltid varit tillsammans nästan, men samtidigt så är det inte trist eller rutin än. Så det är det bästa av två världar helt enkelt! =)
Så igår lagade jag stormiddag, slavade i köket hela dagen. Jag började på morgonen med att göra en fantastisk kladdkaka utifrån ett recept som finns i en bok som heter Jag vill ha choklad, som jag fått av Sebastian faktiskt. Dock blev receptet lite annorlunda när jag gjorde det beroende på den chokladen jag hade hemma, men det blev himla bra. Jätteannorlunda faktiskt, ska lägga upp receptet en annan dag! Sen själva middagen blev supergod hasselbackspotatis och biffar på en speciell vegetarisk färs, fetaost och rödbetor. De blev väldigt fina och goda. Till det så blev det en god kikärtssallad med fetaost, morotstzatsiki och toast på majsbröd med örtsmör. Vi drack alkoholfri cider och det var väldigt mysigt. Kladdkakan åt vi såklart med vispgrädde.
Sebastian hade köpt 20 röda rosor till mig som står och är underbart fina i en vas i vardagsrummet nu. Sen hade han även köpt en härlig massageolja som han sedan gav mig ryggmassage med. Jag är ju rätt trött i ryggen som man säger så! =) Så det var härligt! Och en helt underbar kväll. Vi har många sådana märker jag =)
Med magen går det för övrigt bra. Mitt järnvärde går superlångsamt uppåt men ändå uppåt. Skönt. Alla andra värden är superbra, och jag mår ändå bra trots att jag väger ungefär som ett tåglok. Dock har jag ju väldigt ont i mitt bäcken, mina höfter och ryggen, men vad kan man förvänta sig egentligen? Min mage är ju enorm! Idag är det dock bara 20 dagar kvar! Amazing!
Nu ska jag iväg och möta Sebastian för att handla inför en tacofredag! Det ni, ännu en mysdag! =)
Ja jösses
Nu börjar det hända saker här hemma. Visserligen hände det en himla massa när vi precis flyttat, men sen dess har det varit i stort sett paus och nu börjar det återigen hända saker. Hyllor målas och sätts upp och det börjar äntligen bli lite tomt i bokhyllan i barnkammaren. Målet är ju att den bokhyllan ska vara i stort sett tom på våra saker så det kan ligga barnsaker där. Just nu står det på den helt vuxenbefriade hyllan t.ex en jättefin sparbössa som vi fick av mina föräldrar. Men hela planen kommer nog inte besannas förrän jag lyckas ta mod till mig att be någon bilburen människa att hjälpa mig att åka och hämta ett datorskåp från blocket. Jag tycker faktiskt att det har blivit lite pinsamt då jag alltid får be min bror eller min pappa att hjälpa mig, då det är i stort sett de jag känner som har bil och körkort, och det har blivit så mycket nu med flytten och barnsaker och allt. Men ett datorskåp blir nog det sista vi behöver innan jag är nöjd, och jag skulle bli mycket lugnare om vi bara hade haft det här men jag kan helt enkelt inte med att be om fler tjänster nu. Jobbigt läge liksom.
Och så lite mag-uppdatering:
Magen verkar må bra och sådär men det har blivit riktigt vidrigt att vara gravid igen. Jag har ont i magen, får speciellt ont när jag går, eller sitter för mycket, eller äter och sånt där som man liksom gör med magen. Jag har blivit illamående igen, och faktiskt så har jag spytt flera gånger den senaste veckan.
Jag har ju fortfarande järnbrist och det lär jag väl få leva med med tanke på att jag verkligen inte kunde äta de där niferex-kapslarna som de tvingat på mig från MVC. För det första tycker jag det är otroligt dålig stil att rekommendera kapslar med gelatin i till en vegetarian, och för det andra så gick det bara inte att ta dem. Jag blev så himla dålig! Om det skulle vara livshotande eller fara för barnet skulle jag självklart äta dom, men jag blev så dålig av dem att jag skulle behöva sjukskriva mig, och det känns inte riktigt värt det. Äter mina hemofer-tabletter fortfarande och äter 5-6 om dagen så det är ju fler än innan (och jag mår inte så himla bra av det heller, men bättre iaf) men det verkar som att det är svårt att få upp järnvärdet och det är ju bara strax över sex veckor kvar. Får väl ta en blodtransfusion eller så om jag har alldeles för dåligt värde. (förresten, bara av intresse, om jag berättar för min barnmorska hur sjukt dålig jag blev av niferex, måste hon rapportera det till läkemedelsföretaget då? för om hon inte måste det så förstår jag varför alla biverkningar alltid är så sjukt ovanliga)
Halsbrännan håller i sig också, och i skön samverkan med spyendet så tror jag att det gått lite hål på strupen eller så och blöder lite. Bara lite så det är ju ingen fara, men det smakar äckligt och gör ooont. Men that's life kanske. Vissa människor har ju halsbränna hela livet och då kan ju jag tacka min lyckliga stjärna i jämförelse...
Idag var jag och Sebastian för övrigt för första gången på föräldrautbildning. 8 par var bjudna att ingå i gruppen och ingen hade avbokat, trots det var vi bara tre par och en ensam mamma (som hade man/pojkvän men han hade inte möjlighet att närvara bara). Så det var lite tråkigt då jag inte direkt kände att jag klickade superbra med de som var där, inte så att det var något fel på dem de verkade mest lite tråkiga. Vi fick iaf en hel del info och speciellt Sebastian tror jag uppskattade det här tillfället, som blivande pappa så får han ju inte hela tiden massa info om allt så som jag får, inte minst av äldre klasskamrater med barn och sådär.
Vi fick se en förlossningsfilm också... inte en sån där riktigt hemsk men nästan... den var väldigt 90-tal med fula frisyrer och dålig smak, och de sa uttrycken "min kvinna" och "inre kraft" lite för många gånger för min smak (sebastian tyckte det var hysteriskt kul, han riktigt njöt av att se mig vrida mig av obehag). En man uttryckte sin förvåning om att hans annars så späda fru hade klarat av ett sånt hårt arbete. Hans fru var en helt normal kvinna på typ 30 år. Inte späääädare än mig. Och, som jag påtalade för Sebastian efterråt, om jag någonsin skulle bli omnämnd av honom som späd så skulle han få stryk. =) Det är ett sånt ord man använder om sin sjukliga farmor eller så. Eller möjligtvis ett spädbarn. Sen i filmen fick man se hur det faktiskt går till när bebisen kommer. Trots att jag nog alltid vetat det så har jag nog mer fått en idé om hur lång jävla tid det egentligen tar. Usch. Och sen är ungen blodig, och jag klarar verkligen inte av blod på det sättet. Jag kommer blunda och skrika och gråta antagligen. Fast samtidigt så såg det jättehemskt ut när de bara ryckte ut ungen och började torka rent den innan de la den på magen. Kanske har jag läst Födas utan våld en gång för mycket eller så, men det såg hemskt brutalt ut och jag vill hellre ha den geggiga ungen direkt på magen och en mjuk handduk lagd över den kanske (som de gjorde vid den andra förlossningen på filmen). Så den inte behöver bli igång-gnuggad direkt liksom, den lille stackaren. Men men. Mödravården, förlossningsvården, MVC, BVC och hela den världen känns väldigt 50-talet och trots att jag bara varit gravid i sisådär 7-8 månader så är jag väldigt trött på den världen. Tänk att man ska dras med BVC, förskola och sånna där könsbevarande institutioner i stort sett hela livet sen. Suck. Har överdoserat på käcka livmoders-kvinnor. (herregud. Hoppas det går över till förlossningen, annars kommer jag definitivt kalla personalen där för fula ord.)
Nä, nu ska jag väl gå och måla lite hyllor istället för att gotta mig i min egen grinighet!
Förresten så är det semledagen idag! Vi har en semla med mandelmassa och en med vaniljkräm (till mig) väntandes till Sebbe kommer hem från jobbet! Fast först blir det min alldeles egna sojakorvsgryta! Woho!
Och så lite mag-uppdatering:
Magen verkar må bra och sådär men det har blivit riktigt vidrigt att vara gravid igen. Jag har ont i magen, får speciellt ont när jag går, eller sitter för mycket, eller äter och sånt där som man liksom gör med magen. Jag har blivit illamående igen, och faktiskt så har jag spytt flera gånger den senaste veckan.
Jag har ju fortfarande järnbrist och det lär jag väl få leva med med tanke på att jag verkligen inte kunde äta de där niferex-kapslarna som de tvingat på mig från MVC. För det första tycker jag det är otroligt dålig stil att rekommendera kapslar med gelatin i till en vegetarian, och för det andra så gick det bara inte att ta dem. Jag blev så himla dålig! Om det skulle vara livshotande eller fara för barnet skulle jag självklart äta dom, men jag blev så dålig av dem att jag skulle behöva sjukskriva mig, och det känns inte riktigt värt det. Äter mina hemofer-tabletter fortfarande och äter 5-6 om dagen så det är ju fler än innan (och jag mår inte så himla bra av det heller, men bättre iaf) men det verkar som att det är svårt att få upp järnvärdet och det är ju bara strax över sex veckor kvar. Får väl ta en blodtransfusion eller så om jag har alldeles för dåligt värde. (förresten, bara av intresse, om jag berättar för min barnmorska hur sjukt dålig jag blev av niferex, måste hon rapportera det till läkemedelsföretaget då? för om hon inte måste det så förstår jag varför alla biverkningar alltid är så sjukt ovanliga)
Halsbrännan håller i sig också, och i skön samverkan med spyendet så tror jag att det gått lite hål på strupen eller så och blöder lite. Bara lite så det är ju ingen fara, men det smakar äckligt och gör ooont. Men that's life kanske. Vissa människor har ju halsbränna hela livet och då kan ju jag tacka min lyckliga stjärna i jämförelse...
Idag var jag och Sebastian för övrigt för första gången på föräldrautbildning. 8 par var bjudna att ingå i gruppen och ingen hade avbokat, trots det var vi bara tre par och en ensam mamma (som hade man/pojkvän men han hade inte möjlighet att närvara bara). Så det var lite tråkigt då jag inte direkt kände att jag klickade superbra med de som var där, inte så att det var något fel på dem de verkade mest lite tråkiga. Vi fick iaf en hel del info och speciellt Sebastian tror jag uppskattade det här tillfället, som blivande pappa så får han ju inte hela tiden massa info om allt så som jag får, inte minst av äldre klasskamrater med barn och sådär.
Vi fick se en förlossningsfilm också... inte en sån där riktigt hemsk men nästan... den var väldigt 90-tal med fula frisyrer och dålig smak, och de sa uttrycken "min kvinna" och "inre kraft" lite för många gånger för min smak (sebastian tyckte det var hysteriskt kul, han riktigt njöt av att se mig vrida mig av obehag). En man uttryckte sin förvåning om att hans annars så späda fru hade klarat av ett sånt hårt arbete. Hans fru var en helt normal kvinna på typ 30 år. Inte späääädare än mig. Och, som jag påtalade för Sebastian efterråt, om jag någonsin skulle bli omnämnd av honom som späd så skulle han få stryk. =) Det är ett sånt ord man använder om sin sjukliga farmor eller så. Eller möjligtvis ett spädbarn. Sen i filmen fick man se hur det faktiskt går till när bebisen kommer. Trots att jag nog alltid vetat det så har jag nog mer fått en idé om hur lång jävla tid det egentligen tar. Usch. Och sen är ungen blodig, och jag klarar verkligen inte av blod på det sättet. Jag kommer blunda och skrika och gråta antagligen. Fast samtidigt så såg det jättehemskt ut när de bara ryckte ut ungen och började torka rent den innan de la den på magen. Kanske har jag läst Födas utan våld en gång för mycket eller så, men det såg hemskt brutalt ut och jag vill hellre ha den geggiga ungen direkt på magen och en mjuk handduk lagd över den kanske (som de gjorde vid den andra förlossningen på filmen). Så den inte behöver bli igång-gnuggad direkt liksom, den lille stackaren. Men men. Mödravården, förlossningsvården, MVC, BVC och hela den världen känns väldigt 50-talet och trots att jag bara varit gravid i sisådär 7-8 månader så är jag väldigt trött på den världen. Tänk att man ska dras med BVC, förskola och sånna där könsbevarande institutioner i stort sett hela livet sen. Suck. Har överdoserat på käcka livmoders-kvinnor. (herregud. Hoppas det går över till förlossningen, annars kommer jag definitivt kalla personalen där för fula ord.)
Nä, nu ska jag väl gå och måla lite hyllor istället för att gotta mig i min egen grinighet!
Förresten så är det semledagen idag! Vi har en semla med mandelmassa och en med vaniljkräm (till mig) väntandes till Sebbe kommer hem från jobbet! Fast först blir det min alldeles egna sojakorvsgryta! Woho!