Akademiska meriter

Idag har jag och Stina i stort sett skrivit klart vår c-uppsats. Jag har precis mailat iväg ett råmanus till vår handledare för en noggrann genomläsning och så ska vi tillbringa nästa vecka med att fixa till alla skavanker hon hittar, och utveckla allt hon inte tycker är tillräckligt. Vi är dock i stort sett klara, vi har till och med fixat referenslistan och fotnoterna så bra som vi bara kan. Och innehållsförteckning och allt. Det enda skrivjobb vi har kvar är halva abstractet och det går ju på en kvart.
Är alldeles pirrig av nöjdhet med oss. Vi har verkligen varit duktiga och är nog klara tidigare än de flesta, även om vi haft lite sämre förutsättningar än många, med Elsas ankomst och allt.

Nu är det bara finslip, och en 2,5veckas kurs i utvärdering kvar. Och då ska Elsa bannemig få följa med till skolan. Sen är jag färdig socionom. Akademiker. Så först föräldraledighet och sedan ut på jobbmarknaden! Pirrigt!

Nä, nu är det fredagkväll och jag känner mig mycket nöjd med mig själv. Slappadags!


Stora flickan

Igår fyllde Elsa en månad, och det firade vi med en långpromenad längs slätta damm och gunnestorps mosse tillsammans med hela brorsfamiljen, och med att ge Elsas första AD-droppar. Hon smakade länge och väl på dem, såg lite äcklad ut men verkade tycka att det var lite intressant iaf. De smakar tydligen pepparmint och vi gav dem innan läggdags så det luktade nästan som att hon borstat tänderna. =)

Nu är för övrigt snart c-uppsatsen klar! imorgon ska vi skicka in råmanus för sista genomkoll av handledaren och sen ska vi bara sitta och finputsa fram tills sjätte maj när den ska lämnas in. Underbart att ha så gott om tid ändå.
=)

Födelsedagar

På onsdag så fyller Elsa en månad och blir alltså en stor flicka. I alla fall i jämförelse med den noll-månading hon vart hittils. Sen tisdagen efter det så fyller jag år! Jag är barnsligt förtjust i födelsedagar och speciellt min egen förståss. Och jag hoppas innerligt att jag ska få någon present som är bara till mig också, även fast jag precis fått en underbar dotter. Det kanske är egoistiskt men det är inte jättekul att liksom bli 'bara' Elsas mamma, och inte få vara den jag alltid varit.

Idag är det superfint väder, precis som igår. Igår var jag och Sebbe ute på en halvtimmaspromenad runt slätta damm och jag hade Elsa i vår nya bärsele för första gången. Idag så tog jag och Elsas 'tant Stina', kusin Vilmer och kusinhund Mållgan en dryg timmes promenad runt slätta damm och gunnestorps mosse. Det var underbart att vara ute i det fina vädret och skönt att få röra lite på sig. Vi var ett typiskt slätta damms ekipage, med bebisar i bärsele och barnvagn samt hund.

Det är superhärligt att våren börjar komma. Nästa vecka är Sebastians sista som föräldraledig, i alla fall såhär i början, så jag hoppas han får många fina promenaddagar. Sen hoppas jag naturligtvis att jag får minst lika många fina promenaddagar veckan efter som blir min första ensam med Elsa. Kommer bli intressant att se hur det ska gå.

Nu ska jag i alla fall sätta mig och plugga lite så den här c-uppsatsen blir klar nån gång!

20 dagar senare

Ja idag är Elsa 20 dagar och jag har varit jättedålig på att blogga. Det har varit upp och ner med livet som småbarnsförälder, vissa dagar har det kännts som att vi är grymt bortskämda medan det andra dagar kännts som helvetet på jorden, nästan. Men det är ju så när de är sådär små, vissa dagar händer så extremt mycket i deras utveckling, mer än vad som händer på en vecka för oss, och vi minns nog alla hur det kändes i tonåren då man också utvecklas mycket. Det är inte helt kul och man kan lätt bli lite besvärlig.

Idag var vi hela lilla familjen på backaplan och inhandlade en babybjörn active-bärsele. Den går Sebastian i skrivande stund omkring med och har alltså Elsa med sig alldeles nära hela tiden. Jättemysigt. Det verkar vara ett toppenköp faktiskt, och såklart svart/röd som både babysittern och babyskyddet. (har mest blivit så, men rätt så kul att allt är i samma färgskala =))
Vi köpte också en extrahylla till vårt jättebra tvättbjörne classic-skötbord. Den här hyllan sitter liksom ovanpå skötbordet och skyddas när man fäller upp skötbordet och det går alltså att ha några extrablöjor och tvättlappar instoppade i hyllan, vilket är jättebra eftersom alla extragrejer tar upp en hel del plats på skötbordet just nu, och Elsa behöver ju den platsen.


image100


Elsa är fortfarande en väldigt snäll bebis. I slutet på sin andra vecka och början på sin tredje så hade hon en tillväxtperiod vilket innebar att hon ville amma HELA tiden och var lite kinkig resten av tiden. På natten innebar det att hon sov 4-5 timmar istället för 5-7, så det var ju inte jättehemskt även om det kändes så. ;-)
Hon är i alla fall sötast i världen och en väldigt gullig bebis. Folk säger att hennes skrik och gråt låter väldigt behaglig, och även om jag kanske inte helt håller med så kan jag ändå tycka att hon till och med är bedårande när hon är ledsen och gråter. Hon tycker om att sitta i sin babysitter och sover sin långa period på natten i sin egen spjälsäng som står bredvid vår, även om det blir mycket underbar närhet också, till exempel hela morgonen när hon ligger mellan oss och sover med öppen mun.

Vi har ju haft mycket besök här hemma också och fått så himla mycket fina saker. Allt från vackra blombuketter som glatt vårt hem till kläder, filtar, leksaker och mat. Det har hunnit bli så mycket att jag inte kommer hinna nämna allt här, men vi har verkligen blivit glada för allt vi fått, och Elsa kommer uppskatta allt som hon kommer få glädje av när hon blir lite äldre. Just nu är hon mest otacksam och tycker att det roligaste som finns är att stirra på kontrasterande färger på väggen i flera minuter i sträck, men det kommer en tid för leksaker och gossedjur också! =)

Nu är det dags för mat som fina fina Sebastian lagat. Alltid lika skönt när man får slippa! (även om jag fick amma istället =))  

Mitt fina änglabarn

Den 23/3 föddes min fina underbara dotter Elsa Anna som var 52cm lång och vägde 4255 gram. En baddare! Hon är superfin och faktiskt rätt snäll, förutom när det gäller att äta för då blir hon så himla frustrerad att hon knappt vet vad hon ska göra av sig själv. Men med lite tips från personalen på BB så har tillochmed det blivit bättre. Annars så är hon duktig och skriker nästan aldrig utan ler och skrattar och är fin som få!
Jag hinner inte med så himla mycket nu, för eftersom Elsa sover på nätterna (haha! sådana barn finns faktiskt!) så måste hon äta desto mer på dagarna för att växa. Därför blir bloggen lite nerprioriterad.


image99


För er som undrar om förlossningen så var den fruktansvärd! Och jag överdriver inte ens. Min latensfas bestod av starka värkar i tre dygn innan den aktiva fasen började, speciellt på nätterna så jag hade ju inte sovit på fyra nätter när det väl var dags att ta i för fullt. Sedan så var mina värkar kraftiga men inte tillräckligt långa så även den aktiva fasen drog ut på tiden. Jag fick morfin och antihistamin för att kunna sova, vilket bara gjorde värkarna mer smärtsamma och alltså inte fick mig att sova. Sedan fick jag kvaddlar vilket gjorde skitont och gjorde mig jättekittlig på magen (jag är inte det minsta kittlig annars) vilket var lite av ett problem när barnmorskorna hela tiden skulle klämma där och jag nästan dog av kittlighet. Jag fick lustgas som gjorde mig så borta att det är ungefär två timmar jag inte minns ett dyft av. Jag yrade visst om att radiopratarn eller musikern på radion eller vad det var fanns i mitt inre. Tack och lov att Sebastian var där och höll koll på vad de gjorde, eftersom de tog massa läskiga blodprov i bebisens huvud när den fortfarande var i magen. Skalpelektrod fick hon också då hon gömde sig så de inte kunde se hennes hjärtrytm utifrån. När jag fick epiduralbedövningen så kom jag tillbaks till världen igen vilket var skönt, och jag hanterade lustgasen bättre, i mindre doser, nästa gång det var dags för den. Det dröjde och det dröjde, eftersom även det aktiva fasen tog nästan ett dygn, och tillslut fick de ta hjälp av sugklocka för att hon skulle komma ut. Efter det var det bara moderkakan kvar, som vägrade lossna. Efter en och en halv timma av försök (bland annat så tog läkaren tag i den, inuti mig, och drog av full kraft. Det gjorde gaaanska ont, och inte sjutton lossnade den. Jag fick dubbla doser av en medicin som skulle få den att lossna, men nej nej.) körde de iväg mig för operation och precis när de satt på mig alla elektroder och kanyler och grejer och ska söva mig så lossnade den. Tack och lov, för då fick jag komma tillbaks till min fina lilla familj istället för att sövas och tillbringa natten på uppvaket.
Nej, föda barn var väl ingen hit, det gjorde skitont och var utdraget och jag förlorade jättemängder blod, vilket gjorde att jag inte kunde stå alls. Hade svårt att stå dagen efter tillochmed. Som tur var så har vi Elsa nu, som en fin belöning för en hemsk pärs! (och det var hemskt för Sebastian också, han var ju vid sina sinnens fulla bruk och såg hela hemskheten, men han skötte sig så himla bra!)

Nu vet ni i alla fall lite hur det gått. Fler bilder kommer säkert, även om jag inte vill sprida så mycket bilder såhär öppet på nätet. Man vet ju aldrig. Nu är vi i alla fall en familj, och glada för det! =)