Filmvår
Nu är det mycket att göra, en c-uppsats att skriva och en jättejobbig kurs att ha tenta i. Sen börjar allt om med nya svåra kurser. Men det är ju slutet på utbildningen så jag får stå ut! Blir dock inte så mycket tid att skriva här på, men försöker skriva lite då och då iaf, så den stackars bloggen inte dör helt! =)
Så var jag och Sebastian i fredags och såg Alien vs Predator 2 på Bergakungen, och alltså... det är ingen film som är läskig på det sättet att det ger mig mardrömmar eller får mig att tycka att det är läskigt att gå upp och kissa på nätterna, men det kanske inte var ett taktiskt val just nu. Filmen var okej, och vi hade väl inte väntat oss mer heller. Jag som bara sett en liten del av AVP1 och inte sett Alienfilmerna på många år hade först lite svårt att skilja på alien-en och predator-en, och det var tydligen så att alien-karaktären var en alienpredator då den växt i en predators mage, så det gjorde det ju inte lättare. Under slagsmålsscenerna mellan de två monstrena hade jag väldigt svårt att se vem som var vem och orkade inte anstränga mig heller. Den gav lite transformers-vibbar med en löjlig highschool-aktig sektion i filmen. Sånt är alltid tråkigt när det känns omotiverat. Den var väl bitvis underhållande och sådär, men LITE för mycket konstiga saker i folks magar, plus att en del av filmen utspelade sig på en BB-avdelning med små bebisar och gravida kvinnor som monstrena såklart gjorde hemska saker med. Gör ju inte saken bättre att Alien-karaktärerna lägger ägg i ens mage, som rör sig ungefär så som den lille i min mage gör nu. Så de var som sagt inte så taktiskt just nu, men ändå en okej film. (så okej som vi hade förväntat oss typ)
Dagen efter såg vi däremot I Am Legend med Will Smith, och jag är verkligen inget fan av honom som skådespelare. Han var typ bra i Fresh Prince när man gick på högstadiet och sen dess har han känts ganska passé och tråkig. Jag hade inga förväntningar på att filmen skulle vara något särskilt, men den var faktiskt riktigt bra. Bitvis fin, bitvis spännande och sådär. Lagom lång också, man hann inte tröttna på den eller så. Så ska man välja mellan I Am Legend och Alien vs Predator 2 så skulle jag nog föreslå att man väljer I Am Legend faktiskt.
Innan biofilmen i fredags så hade vi även lite mini-datenight och åt på Knossos på Linnégatan. Sebastian åt kolstekta lammbiffar eller något sånt där, och jag åt typ pastagratäng. Maten var medioker och det var verkligen sådääär kul. Så blir det ibland. Men då har vi klarat av grekisk mat också! =)
Nu ska jag tentaplugga lite mer innan det är dags att ta hand om Sebbe som är lite sjuk! =) På tisdag smäller det med en hemskt konstig salstenta och då gäller det att vara förberedd!
Hoppas det nya året börjat bra för er allihopa!
Maraton i filmtittande
Men en helg utan utgång (jag var på afterwork på fredagen som sagt) öppnade helt andra förutsättningar. Nyttigt blev det INTE utan snarare helt äckligt onyttigt. Men gott =) Och när någon är sjuk så får man unna sig!
Förutom allt ätande så har vi också sett mycket film!
Den första filmen i det här maratonet (speciellt för att vara mig, jag orkar nästan aldrig kolla på film, speciellt inte på bio) blev Transformers på Bergakungen i torsdags. Förutom highschool-dravlet i början och den ice age-aktiga "skoj"-roboten så var det en superfilm, som absolut bör ses på bio! Väldigt häftigt att se Optimus Prime och Megatron fightas på en stor stor duk med massa ljud överallt. Näbben säger att jag typ såg helt frälst ut hela filmen. =)
På lördagen var jag jättetrött och ville inte se något som jag verkligen ville se då jag i stort sett visste att jag skulle somna, och därför blev det Spiderman 3. Förutom att både ettan och tvåan var halvkassa så blir Peter Parker i den här filmen helt emo och börjar ha kajal runt ögonen och snelugg i ögonen, och så blir han lite taskig och dansar läskigt på stan. Jag somnade efter typ en halvtimma, och fick se emo-scenerna i efterhand, för man måste ju. Ingen direkt höjdarfilm iaf. Kan man lätt skippa att se överhuvudtaget.
Sedan blev det väldigt mycket Harry Potter då vi har biljetter till att se den femte Harry Potter-filmen på bio på lördag! Vi hade båda bara sett ettan och tvåan så trean och fyran förtärdes snabbt på söndag och måndagen. Väldigt bra filmer också, om man har fastnat i Potter-träsket (jag gillade ju inte första boken och försökte mig inte ens på fler, sen ogillade jag första filmen ända tills jag såg den för tredje gången då jag gillade den massa... lite som brysselkål eller något, man måste vänja sig) men jag tycker faktiskt det har blivit mindre slut på filmerna desto längre det gått. Kanske är det för att hela Potter-grejen närmar sig sitt stora slut, men jag vill fortfarande ha ett ordentligt slut på varje. Film nummer fyra blev jag faktiskt förvånad när den slutade för jag trodde inte alls det var slutet. Men men... Ska bli spännande på lördag =)
Eftersom vi både fortfarande är sjuka så kanske maratonen inte är över än. Vi har tittat på massa Greys anatomy-avsnitt också, och fler lär det bli, men det kan också hända att det blir lite Last king of scotland, eller kanske morden i midsomer.
VI, NI, FI
Oavsett vad man tycker om FI så är det en intressant dokumentär om hur ett parti startas upp, problem och konflikter som uppstår i en sådan process osv.
Andra delen av dokumentären Filmen om FI går på SVT1 idag klockan 20.00. Inte att missas!
the world of the miiiighty booosh
Huvudkaraktärerna i The Mighty Bosh är Vince Noir, elektrosnygging med stor kärlek för sitt hår, och Howard Moon, allsysslare, jazzfanatiker och mustaschtönt. Andra viktiga karaktärer är Naboo the enigma, shaman, Bollo, apa, och Bob Fossil, efterbliven.
Det finns inte så mycket man kan göra för att beskriva The Mighty Boosh utan man måste nästan uppleva det. Det är dock en otroligt humoristisk serie skriven av de två britterna Noel Fielding och Julian Barratt som också spelar just Howard och Vince. Vince är helt klart den häftige av de två vännerna och lyckas med allt, får alla på fall och så jävla bra helt enkelt men precis som en kommentar på imdb påpekade så är Howard "strangely attractive" och jag har just nu en stor övertalningskampanj för att få Jonathan att skaffa mustasch så att jag kan inbilla mig att han är Howard. =)
Nästan alla roller spelas av samma lilla grupp personer som spelar de viktigaste karaktärerna och de lyckas verkligen med det. Sång och musik är en stor del av Mighty boosh också och de båda killarna är sjukt musikaliska och gör det jävligt bra, trots vad man hade kunnat tro om man bara såg dem =)
Mighty Boosh har nu också släppt ett av sina liveframträdanden som dvd och den hade Jonathan turen att få av sin syster när hon var här på besök. Vi har tillbringat de senaste kvällarna med att mycket noga kolla på framträdandet och vi har precis börjat på extramaterialet. Jag kan nästan bli lite besviken för att Jon har teorilektion ikväll för då hinner vi ju inte kolla något!
Så har man någorlunda sjuk och bra humor så bör man ladda ner (eller skaffa på annat sätt) mighty boosh säsong ett och två och köpa hem live-dvdn! (hampus, ni kan (bör) låna den av oss!)