Som väntat
Nu ska jag vila lite inför jobbet, för ikväll när jag kommer hem så är inte Sebbe hemma utan jag får ensam ta hand om och natta Elsa. Jobbigt, speciellt som hon aldrig vill somna hos mig när hon saknat mig.
(nej, elsa är inte ensam, hennes farmor passar henne, men ska gå när jag kommer hem)
min teori är att om man är riktigt blek så reflekteras ljuset bara bort från ens kropp. så verkar det funka med mina ben iallafall. jag har solat dem 30 minuter (hela lunchen) varje solig arbetsdag i år men fortfarande är de så bleka att det ser ut som att jag går barbent när jag har min vita leggings på mig.
ljuset=solstrålarna
Det finns ju de som säger att man skall akta sig för att akta sig för solen, dvs. om du inte låter Elsa utsättas för sol kommer hon få svag motståndskraft och därmed större risk för otrevligheter.
Jag vet inte om det stämmer, men lagom är ju faktiskt ofta rätt bra.
Lillpojken verkar f.ö. vara en sådan som blir tämligen brun.
Jonna: så MÅSTE det vara! Fast Sebbe är ju egentligen vitare än mig när vi båda är osolade, han är ju sådär öst-blek typ....
hampus: jo lite strålar får hon ju allt varje dag, man ser att hon fått lite färg på sina händer (du vet, så hon ser sådär smutsig ut om händerna som Vilmer, det ser lustigt ut) och även lite på underarmarna. Sen har hon ju utsatts för lite mer sol vid tillfällen, t.ex så fick hon ju massa sol i ansiktet vid ett tillfälle (när vi promenerade till 4h-gården om du minns) förra sommaren och blev röd i ansiktet men brändes inte, och det är klart vi inte helt packar in henne i solskyddskläder, men när det är som varmast och starkast sol och det är den starkaste solstrålningsstunden på dagen så ser jag ingen anledning att INTE skydda ett sånt litet barn.