Jobbigt revisited

Nej, hon valde att inte sova igår. Det GICK inte att få henne att sova. Så för att göra en lång historia kort så fick jag och Elsa gå och lägga oss ihop och då somnade hon med sina små armar hårt om min hals och sin lilla mun andandes alldeles intill halsgropen. Dock är ju varken hon eller jag bra på det här med att samsova så när jag vaknade för sjuhundrade gången och såg att Sebastian inte var i sängen (han la ju sig dock inte med oss) så trodde jag att han gått upp och det var morgon. En snabb koll på klockan berättade istället att klockan var tio i ett och han hade inte ens lagt sig än... Jag fick panik! Så många timmar till med den lilla, varma, ständigt vaknande lilla elvispen i sängen. Vi lyckades dock somna om utan större problem.

Vid tre-tiden så vaknade Elsa till och såg att hennes pappa också låg i sängen. Visste mamma detta? Ja, lillan såg ingen annan utväg än att väcka mamma och sen krypa bort till pappa och peka och klappa på honom och glatt utropa "däää dääää". Tack för den. Då var hon klarvaken och hon ville bara krypa till sin pappa men hon ville INTE sova med honom, så vi fick gå upp hon och jag och jag fick försöka natta henne på vanlig väg igen. En timma och en misslyckad läggning senare så lyckades jag ploppa ner henne i sin egen säng där hon sov knappt tre timmar till. Jag kan ju säga att vi båda känt oss rätt trötta idag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback