blörk

Jag är magsjuk. Och riktigt illa magsjuk. Igår var absolut värst då magsjukan överrumplade mig på den sämst möjliga dagen. Detta har verkligen varit den värsta magsjukan någonsin för mig, speciellt med tanke på att jag måste tänka på Elsa också.
Igår när det var som värst så skulle jag gått ut med vänner på kvällen så det var typiskt att jag fick ställa in det, Sebastian skulle inte vara hemma förrän åtta eftersom han hade viktig utbildning på jobbet (tyvärr blev det så illa att han fick åka hem ändå) och mamma, pappa och min bror med familj var bortresta så det fanns inte ens någon som kunde åka och köpa dricka till mig.
Idag när jag vaknade, efter att ha sovit djupare än på nästan ett år, så kände jag mig rätt bra, inte helt prima i magen men mycket piggare. Jag tog det lugnt på morgonen men vid lunch så hade vi tvättid och jag bestämde mig för att jag mådde tillräckligt bra för att hjälpa sebastian, och sorterade tvätten. Samtidigt gick Sebbe till affären och jag fick byta på elsa och fixa fram mat åt henne. Det var droppen. Då blev jag riktigt dålig igen, febern kom väl tillbaks och sådär. Typiskt att tro att man är frisk så fort man inte är skitdålig längre.
Jag var iaf duktig nog att inte äta något alls igår, så magen fick vila. Drack bara en massa. Idag har jag börjat äta lite smått, men det funkar väl sådär.

På tisdag ska ju uppsatsen lämnas in också, och denna helgen + måndag skulle vi ju perfektera den... mycket tid och ork jag haft till det då.

Förra tisdagen fyllde jag år förresten. Hade en mycket trevlig dag och fick mycket fint, Elsa fick också massa fina saker. Dock blev Elsa lite småorolig av allt folk och var lite kinkig. Sen har hon haft lite tillväxtperiod också vilket också gör henne mer besvärlig. Nu verkar hon ha stigit en nivå i ätandet så hon har väl fått ordning på det. Hon äter en himla massa nu, jag och Sebbe måste anpassa och vänja oss vid det. Som det är nu får vi ofta gå och göra mer mat för att vi gjort för lite. Idag har hon ätit mellan 175-200ml vid varje måltid ungefär. Jättemycket för en enmånaders. Men så kan det vara. Och en dag är ju inte en vana heller.

Nu ska jag nog lägga mig och vila magen lite innan det är dags att försöka mig på lite potatismos och vegobullar. (och nu börjar den lilla kvittra lite i sömnen också så nu vaknar hon väl snart)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback