Den sjuka vården
Igår eftermiddag var jag hemma hos mamma och pappa och lekte med söta söta Alice (deras hund) innan jag skulle till arbetet och arbeta kvällen. Då ringde min barnmorska och sa att ja, nu var jag sjuk nog för att få behandling, och vi skulle påbörja den direkt. Jag hade självklart inte tid att åka då jag precis skulle börja arbeta, och lovade att komma förbi nu på morgonen, vilket jag gjorde. Jag fick inte träffa läkaren eller ens prata en stund med barnmorskan, vilket jag inte tyckte var ett problem förrän jag var på apoteket och de ställde sig väldigt frågande till mitt recept. Det var inte helt klart vad jag fick antibiotikan för, och det var en antibiotika som inte rekommenderas till gravida. Apotekartjejen ringde upp läkaren som tydligen tyckte jag skulle ha medicinen ändå, om det gavs nån förklaring så fick i alla fall jag inte höra den, fick bara veta att det hade något med hjärtsjukdomar hos bebisen att göra, men att det säkert skulle gå bra. Väl hemma, från att ha hämtat mitt pass på polisen och köpt lite nya skor, så läste jag lite på FASS och googlade, och det verkade inte alls bra. Efter mycket om och men lyckades jag få fram att det, i alla fall just nu, bara fanns påvisade skador om man tog medicinen innan tolfte veckan i graviditeten, vilket jag passerat.
Förutom att jag kanske inte riktigt tror att det bara skadar bebisen fram till tolfte veckan, eftersom det innan sommaren tydligen var helt ofarligt för gravida att äta samma medicin överhuvudtaget, så ställer jag mig starkt frågande till det knepiga sättet som sjukvården hanterat detta på. Varför sätter sig ingen ner med mig i tio minuter och förklarar infektionen, vad det innebär för mig och för bebisen, medicinen och vad den gör och inte gör? Det gav mig ju en allmän panik i flera timmar kring om jag skulle ta medicinen eller inte, och vad det skulle innebära att INTE ta den, eftersom tjejen på apoteket hela tiden upprepade hur viktigt det var att jag blev frisk från det här... Tio minuter med någon inblandad i receptskrivandet hade liksom besparat allt det.
Jaja, nu ska jag sluta gnälla, laga lite mat och ta mina två morgontabletter! Nu ska jag väl i alla fall snart må ännu bättre! Skönt.
Idag är det förresten kanelbullens dag och jag ska försöka hinna baka innan min sambo och min kombo kommer hem så jag kan bjuda dem på godsakerna! =)
Förutom att jag kanske inte riktigt tror att det bara skadar bebisen fram till tolfte veckan, eftersom det innan sommaren tydligen var helt ofarligt för gravida att äta samma medicin överhuvudtaget, så ställer jag mig starkt frågande till det knepiga sättet som sjukvården hanterat detta på. Varför sätter sig ingen ner med mig i tio minuter och förklarar infektionen, vad det innebär för mig och för bebisen, medicinen och vad den gör och inte gör? Det gav mig ju en allmän panik i flera timmar kring om jag skulle ta medicinen eller inte, och vad det skulle innebära att INTE ta den, eftersom tjejen på apoteket hela tiden upprepade hur viktigt det var att jag blev frisk från det här... Tio minuter med någon inblandad i receptskrivandet hade liksom besparat allt det.
Jaja, nu ska jag sluta gnälla, laga lite mat och ta mina två morgontabletter! Nu ska jag väl i alla fall snart må ännu bättre! Skönt.
Idag är det förresten kanelbullens dag och jag ska försöka hinna baka innan min sambo och min kombo kommer hem så jag kan bjuda dem på godsakerna! =)
Kommentarer
Trackback